Ett kvarglömt minne

Vilken vacker dag! Solen skiner från en alldeles knallblå himmel och termometern har inte orkat sig över -5. Huset är folktomt, barnen har gått till skolan och Pär jobbar. Efter en jobbarhelg känns de här måndagsförmiddagarna som det bästa i livet.

Det enda jag saknar är min laktosfria yoghurt, den är slut och jag får äta knäckemackor till frukost. Jag är känslig mot laktos, och allra värst är det på morgnar och förmiddagar, då tål jag inget alls. Frampå eftermiddagarna är det som om min mage vaknat lite och producerar lite laktas, så pass att jag klarar det som gömmer sig i matlagning i alla fall.

Jag höjde just blicken över datorskärmen och fick till min förvåning syn på en kvarglömd julbonad.
Det var länge sedan vi plockade undan julpyntet, före thailandsresan. Just den här bonaden tog jag från morfar och mormor efter de båda var borta. En precis likadan hade vi i mitt eget barndomshem. Den här tryckta bonaden är barndomsjul för mig.