Massa godingar

.

Oftast när jag har energi att sätta mig här och skriva något i bloggen så är det en dag som jag har ledigt från jobbet. Det stämmer idag också. Annars är jag oftast så pass trött att inspirationen inte riktigt vill infinna sig, eller så är det så fullt upp med allt möjligt att det inte är mycket tid över. Men det där är knappast något som överraskar någon som lever ungefär som jag med familj, fritidsintressen och jobb. Ja ja ...

Många gånger, ja ärligt talat oftast, uppskattar jag väldigt att få rå mig själv på mina "ledig-mitt-i-veckan-dagar". Nu blir det inte så ofta så (annars är det faktiskt en av de stora fördelarna med mitt jobb; att jag har veckodagsledigheter, plus i kanten). I morse behövde inte Pär dra iväg utan hade lugn förmiddag. Amelie är krasslig och fick stanna hemma dessutom. Senare kom det här gänget, plus prickig hund, på besök. Nu var jag inte ett dugg ledsen över det, tvärtom. Det var riktigt skönt en stund när vi satt på berghällen, solade näsorna och tittade på hästarna. Lite korv grillade vi också, för nu har grillen fått komma ut ur vinteridet igen.

Idag är det barnbidragsvälsingnelsen som landat på kontot. Välkommet denna månad! Kylskåp och förråd har fått välbehövlig påfyllan, Lucas nya skor och jag ett månadsmagasin att bläddra i.

Roliga SMS har jag fått idag dessutom. Jag får nog celebert besök i helgen, det ska bli riktigt kul att träffa den här kompisen som jag allt för sällan har tillfälle att ses med. Nu blir det en blixtvisit, men bättre än inget, och kanske kan jag fresta henne med en liten, liten skvätt vin och någon timmes surr i soffan :o)

Häromdagen hade jag förresten den här lilla karamellen på besök. Svea sockertopp, 8½ månad gammal. Dagen innan var hennes nästan lika gamla kussefin Vincent här, men av någon anledning glömde jag att ta kort på honom. Det var så mycket folk här då, så jag får skylla på den röran ...

Fuskar lite med HDR

.
Fusk kan vara väldigt kul. Eftersom jag är i besittning av en aning fuskig programvara av ett känt märke där man kan fixa och trixa med bilder tänkte jag mig att fuska lite med HDR också. HDR i äkta vara är en lite omständig process som jag kikat en del på, det innebär att man gafflar ihop olika exponerade bilder med identiska motiv. Det kräver nästan ett stativ och mycket stillsamma modeller (typ hus och lugn natur) när man ska fota, plus en del tålamod i ovan icke nämnda programvara. Resultatet blir enastående djupa och maffiga bilder, om man lyckas. Men nu var det ju fusk jag pratade om. Det finns alltså fusk-HDR också. Så kallade actions man kan installera i det här anonyma programmet. Och det finns mängder att välja på. Jag har just laddat hem en och provat lite grann.

Mitt första försök, jag ska leka vidare när jag får tillfälle. Den fixade bilden är till höger. Det finns mycket annat roligt att testa också när man letar runt. deviantART.com är en guldgruva när man ska hitta leksaker till ovan icke nämnda program, kika under Resources & Stock Images för att hitta till exempel actions och brushes (eller sök på de orden helt enkelt, då kommer det upp massor av skoj).  

Vincent krasslig

.
Nu sitter jag och väntar på att få ett telefonsamtal eller ett SMS med besked om hur det går för Vincent. Han har varit magsjuk i helgen med diareer och kräkningar. Nu har han inte kissat på ett dygn och han vill inte dricka. Efter att ha blivit hänvisade överallt tog hans mammor helt enkelt och stoppade ungen i bilen och åkte upp till barnakuten i Uppsala. Man är alltid orolig när barnen är sjuka, även de små barnbarnen. Lite småjobbigt, men det här ska väl vara lätt att få ordning på. Jag är glad att de åkte.

Bollandet ja, det är helt tokigt att det ska vara så svårt att bara få komma någonstans, med en knappt tio månaders pojke! Efter att de ringt 1177 ett antal gånger sedan igår (och blivit ombedda att avvakta över natten) fick de i morse rådet att ringa husläkarmottagningen. Där Mickan och Anna-Karin själva är listade visade det sig att där hör inte Vincent hemma, han var tydligen listad på något annat ställe. Så ringde de dit, men där tyckte de att de skulle kontakta BVC och där svarade visst ingen. I det läget åkte de till Uppsala.

Mest gnäll idag

.
Nu har det varit helg igen, men jag har mest jobbat. Vilket har varit extra jobbigt av några orsaker. Det ena är ju den där rackarns rumpan jag har, som fortfarande gör lite ont efter att jag gjorde en galant avsittning från min häst för en dryg vecka sedan. Det är mycket bättre förstås, men för att slippa det onda i den onda muskeln avlastar jag den genom att gå snett. Resultatet av det blir naturligtvis att jag får ont på andra ställen, höfterna till exempel. Jaja, det går väl över.

Gamlingarna på jobbet sköter sig skapligt, så där är det inte värre än vanligt. Grejen är att vi just nu är i en stor omorganisationsfas. Vi ska göra om mycket av arbetsupplägget och en del verksamhet ska flyttas till ett annat boende närmare en mil bort. En handfull ur vår personal, bland annat jag, har gått med på att dela vår tid mellan verksamheterna. Ok för det, men det upplägg och den framförhållning vi blivit presenterade för liknar bara skit rent ut sagt. Det finns ingen tanke bakom någonting (mer än pengar då möjligen, men jag tror ledningen kommer att bli besviken) och allt är så dåligt planerat. Vi i grupperna gick in i detta med orden att vi skulle få vara med och påverka, men det har blivit oerhört lite av det. Diskutionerna runt fikabordet går varma, vi i arbetsgruppen är i det stora hela överens (jätteskönt) men vi känner oss inte lyssnade på. Igår skrev jag ett mycket sakligt mail till vår chef, med frågeställningar jag hoppas han tar till sig. Jag hade flera bakom ryggen medan jag skrev.

Dagens inlägg blev mest gnäll, men ibland är det så där.

*~*~*~*~*

Uppdatering klockan 14.00.
En arbetskamrat ringde mig just och frågade om jag varit in på FirstClass. Det hade jag inte, men hon berättade att hon just blivit uppringd av chefen och uppmanats att gå in och läsa där. Vi har fått bra respons på det vi har påpekat. Det blir jag glad av, det lönar sig att säga ifrån!!!

Med ny syn på livet

Michaela fyllde 25 i september, och vi gav henne i present att få åka på någon trevlig familjekryssning med sin Anna-Karin och lilla Vincent. Men som de flesta vet så är det bökigt att komma iväg med en liten. När Pär och jag insåg att Mickis, som är ruggigt närsynt och har brytningsfel, knappast prioriterade att köpa sig nya glasögon kom vi på en ny idé. Vi föste helt enkelt iväg henne till en optiker för synundersökning och glasögoninköp. Igår hämtade hon de nya brillsen. Det blev två par, Specsaver som hon var på har ju sådana erbjudanden. Perfekt just nu när tjejen snart ska börja jobba igen efter mammaledigheten.

Jobb för henne innebär ett alldeles nytt sådant. Hon har fått tjänst på ett helt nyöppnat omvårdnadsboende här i Enköping med privat arbetsgivare. Norlandia heter de. Michaela börjar jobba 10 maj på en 75% tjänst och är så glad för sitt nya jobb. Hennes kusin Maria som är några år yngre har fått nattjänst och är lika glad hon. Det är så härligt när ungdomarna får sina första ordentliga jobb!

Den sammanlagda släkten

Det slog mig plötsligt att jag glömt att rapportera resultatet av helgens mycket viktiga släktinvägning. Vi var 22 personer samlade och den totala vikten landade på 1536 kilo, vilket då ger en snittvikt på 69,8. Det blev ovanligt högt i år eftersom vi inte hade med några mindre barn än Lucas med sina 35 kilo. Tre nykomlingar hade vi med oss i år, de var duktiga och ställde sig snällt på gamla Robbans våg de också. Modiga killar!

Nu väntar vi bara på att protokollförande Mariana ska fixa till det hela i excelformat. Och jag gissar att intresseklubben noterat allt (inte tror jag att någon sitter och ruskar på huvudet, bekymrade över min släkts mentala hälsa inte *s*)

Tjock is

Än finns det is som håller för en hel familj :)

Ont i rumpan

Nu är det synd om mig, faktiskt. Amelie, Eva och jag skulle ut och rida tidigt, tidigt idag. Njuta av fågelkvitter och den tidiga morgonsolen innan dagens kalasförberedelser måste dras igång. Strax efter halv åtta var vi i stallet och borstade våra helt otroligt leriga hästar, sadlade och gick ut för att sitta upp. Då upptäckte Eva att hennes häst haltade på ett framben. Amelie och jag bestämde oss för att ändå ta en kortare sväng själva och red iväg. Vi kom inte så långt när vi fick se en joggare med hund komma emot oss. Jättelsäkigt tyckte Leo och när tjejen kom helt nära fick Leo spunk och av for jag! Jag slog i rumpan i den hårda grusbanan och nu gör det ont!

Voltarengel och Ibumetin hoppas jag ska göra susen. Det lär bli ett snyggt blåmärke med tanke på att jag inte ens kan böja mig i den sidan utan att det känns som om muskeln blir stucken av knivar.

Glad Påsk!

Glad Påsk på er alla!

Här njuter jag av påskledig helg, inte illa, faktiskt helt underbart. Sitter och sippar på morgonens första kopp kaffe medan jag lyssnar till diskmaskinens plaskande. Pär fick åka ut på en transport i natt, det var någon maskin som stod lite illa ivägen någonstans söder om stan (Stockholm alltså). Solen skiner, jag tror det blir kanonskönt idag.

Igår fyllde vår fina Danielle år. 22 år kan man tänka sig, jag fattar inte hur fort det kan gå, barnen var ju nyss just det; BARN! Nu var vi uppe hos henne och Adam i deras fina tvåa inne i stan (Enköping alltså). Där var alla syskonen utom Amelie samlade, mormor Inga och Danielles kompis Malin med son Lucas. Danielle fick en liten blå kamera av oss, inget avancerat men den tror och hoppas jag att de ska kunna ha glädje av nu framöver.

Igår hade jag alla tanter/tjejer från stallet här hemma på en liten påskfika. Bara Rebecca och Cissi fattades men resten kunde. Det är bra att sitta och träffas då och då och prata lite. Lite nya stallrutiner framöver kom vi fram till, det blir säkert bra. Sedan fick Amelie och Felicia ila upp till grannen i "stora huset", de har fått ett litet extraknäck där med att städa hela huset var fjortonde dag. Det är bra och nyttigt för två femtonåriga tjejer att få jobba ihop lite pengar själva, och jag blev så glad när jag hörde att grannen Gustaf var nöjd med deras insats.

Det här med stan och stan är en knepighet. Bor vi som vi alldeles utanför en småstad som Enköping som inte ligger många mil från Stockholm finns det två lägen på uttrycket stan, man kan höra skillnad och förstå vilken av städerna som avses i talspråk. Nyanser, så små att den knappt finns. Stan som i Stockholm har ett något mer utdraget a ... tror jag.

Danielle fyller 22 idag!

Grattis lilla fina Ninni-Pinni idag!

Puss & Kram!