Mögel och Trixan

Idag har våra små vänner fått vandra vidare till en värld där katter alltid har möss att smyga på och grädde om nosen. Tråkigt beslut, men de var gamla och inte pigga längre. Sov gott små missarna.

Vilken dunderhelg i Rottneros!

Jag har varit i Rottneros i helgen, till och med sett det tjusiga monumentet. Och haft så himla trevligt med flera nya bekantskaper och mycket prat och tjat, arbete (för det var ju en tantarbetscamp), hästmys och vackert väder. Nu är jag lite trött, för så värst mycket sömn blev det inte i natt :oD Det blir lite mer om ämnet, plus ett par bilder, i morgon kanske.

Ett antal vårtecken har helgens bilåka bjudit på; några flygande gäss, ett par fullständigt vettvilliga motorcyklister (om du, Pär, kommer att köra som dom ... någonsin!!! .. så kommer jag att slå sönder din hoj med en slägga. Det lovar jag dyrt och heligt) samt en påkörd och död grävling. Det finns hopp ;)

Annika, jag ska posta en kalender, eller ett par till din dotter! Det gör jag mer än gärna ska du veta!

Mysig dag

Vilken härlig dag! Massor av plusgrader och massor av sol. Synd bara att blåser så. Men vad gör det när det är så varmt att jag kunnat ha ytterdörren på vid gavel hela eftermiddagen och det inte ens känns svalt inne. Nice! Dessvärre syns det hur fruktansvärt skitiga alla fönster är nu. Jag verkligen hatar att putsa fönster, det är tråkigt tråkigt tråkigt, och inte blir det bra heller. Nä, man kanske skulle kalla in släktens fönsterputsare. Gissar att han har rätt mycket inbokat så här års bara.

Ett par trista saker har hänt igen, tyvärr. Stallkompisen Madde var med i trafikolycka i går. En frontalkrock på 55:an, en 90-sträcka. hur skadad hon är vet jag inte än, men åh vad jag hoppas att det inte är så allvarligt. Det enda jag vet är hon (naturligtvis) är på Ackis. Det andra är min hovslagare Stefan som ringde och berättade att han inte kan komma nästa vecka, han har kapat av sig ett finger!!! Näää, jag bara ruskar på huvudet ... Blä för allt skit.

Men allt är inte dåligt. Jobbarkompisen Monica kom och fikade vid tvåtaget och hon hade bakat en jättegod ostekaka (så heter det på norsk, för Monica är just norska). Mums!! Och till helgen ska jag och några än så länge helt okända andra tanter åka till Rottneros i Värmland och hälsa på en annan tant. Tant Kat, hon bor i de värmländska skogarna med sina crabbet arabs och ett par fjordingar. Tantcamp kallar vi tilltaget, vi ska hjälpa Kat med lite av varje på hennes lilla gård. Och mycket prata, äta gott, dricka gott och massor av kaffe blir det säkert. Det kommer att bli spännande. En enda av de andra tanterna har jag träffat tidigare, det är augustibruden Mona i vår fina kalender. I övrigt blir det nya ansikten. Men vi har ju surrat på nätet rätt länge allihop, så det blir nog riktigt roligt.

Och vilken dag som helst ska vi, familjerna Ehn, Johansson, Stuxberg och Nevelius boka flyget till höstens storstadstripp. Resan kommer att vara en sådär tre till fem dagar (beroende på vilka dagar billiga Ryan flyger) och vi ska åka till Dublin och dricka Guinnes. Tjoho!! 

Dags att plocka ut laxen ur ugnen och äta lite. I min ensamhet. Pär jobbar, Amelie är i stallet och Lucas hos en kompis. Alla får ta mat när de dyker upp.

Grattis till nya jobbet Annethe

Precis!
Supermycket grattis till ditt nya jobb, en riktig fast tjänst!! Hoppas verkligen att du kommer att trivas som fisken i vattnet och att dina nya jobbarkompisar är både snälla och trevliga.

Och vad skulle vara bra ...

... med det här då?

Jag älskar vintern, det gör jag faktiskt. Jag tycker om när det är snötäcke, frusen mark och långa vintrar. Den här säsongen har varit perfekt, fyra månader med vita vidder passar mig bra. Det är rent, ljust och vackert. Kylan får gärna hålla sig runt -5°, och jag är nöjd. Men nu skulle det bli vår, och så kommer det här drösande. Jag är inte så orolig i alla fall, meteorologerna har lovat vårvärme redan i helgen, så nu är nog säsongens vinter ett minne blott. Tack för allt, kära vinter. Vi ses igen.

En liten suck

Det måste jag faktiskt få unna mig. Jag har dragit på mig en förkylning igen. jag har som vanligt varken lust eller tid med det, så den får vänligen faktiskt ge sig av.

Redovisning av Kalenderprojektet

Jag klipper in en sevärd film. Mer om priset Catherine Hamlin mottog år 2009 kan ni läsa på The Right Livelihood Award som beskrivs

"The Right Livelihood Award honours and supports those offering practical and exemplary answers to the most urgent challenges facing us today.

In many countries, the Award is often referred to as the 'Alternative Nobel Prize'."

Om Catherine Hamlin läser ni här.
 
Vår förening har i dagarna betalat in 100 000 kronor till Fistulasjukhusets plusgiro 90 02 96-5 (bankgiro 900-2965)

Ett stort TACK till er som köpt en kalender av oss!

Nu är han hemma

Nu har jag min gubbe hemma igen! Jag är glad, och han är nog också rätt glad. Men allra gladast är han att han kan äta som andra människor igen.

Våren närmar sig, kanske

Kan det vara så att det börjar bli vår snart. Så här såg det ut när Amelie och jag tog en sväng på våra fyrbenta igår. Grusvägen är bar nästan överallt och det är snöfria fläckar överallt. Nu väntar vi bara på tussilagosarna. Jag längtar så efter solen, värmen och den där speciella vårdoften.

Segt på sjukan

Pär är fortfarande kvar uppe på Akademiska. Operationen gick bra, som sagt. Men det blev besvärligt efteråt med ett par febertoppar, förhöjt CRP, intravenös antibiotika och näringslösning (i dropp) istället för mat. Nu äntligen har infektionsvärdena vänt åt rätt håll (nedåt) och efter röntgen av matstrupen fick han klartecken att börja dricka lite försiktigt. Det har gått bra och i kväll fick han äta lite slät soppa också :oD Så nu, äntligen hoppas jag på att få hämta honom i morgon.

Vidar och Svea

De här båda sötnosarna har jag barnvaktat en stund idag. Surkatten Trixan envisades att vara nära, nära Svea hela tiden. Hon älskar "tissssss" av hela sitt hjärta och vill klappa. Men Surkatten Trixan är absolut inte att lita på, rätt som det är härsknar hon till och biter eller flänger med kloig tass. Efter en stund fick hon snällt gå utomhus.

Sov gott

Foto: Emelie Rosendahl

Det blev så vackert. Tjejen i blomsterhandeln förstod verkligen precis hur vi menade när Sussie och jag var in och gjorde beställningen.

Jag önskar bara att jag aldrig någonsin mer i hela mitt liv kommer att hitta en anledning till att hålla i en sådan här insamling fler gånger. Det här är så sorgligt, sorgligt, sorgligt. En 15-årig flicka ska fortsätta att skratta och vara glad, leva sitt liv. Hon ska inte behöva några begravningsblommor.

Operation

I går blev Pär inlagd på Ackis för en planerad operation som skedde idag. Han har haft en ficka i matstrupen där maten fastnar och det gör att det varit jättesvårt att äta. Han måste alltid ha något att dricka till hands. Nästan lite läskigt ibland. Med lite tur skulle det gå att operera med laser "uppifrån" och då skulle ingreppet bli litet, men i värsta fall skulle de bli tvungna att öppna upp utifrån. Nu slapp han det i alla fall, jättebra! :o)  Tanken har varit att han ska få åka hem i morgon, men nu har han fått lite feber. Jag hoppas han får komma hem ändå.

Grattis moster Vesta

Jag vill så gärna gratta min goa moster Vesta som fyller 70 år! hipp hipp HURRA! Jag har inget foto på den här datorn som föreställer henne, så det får bli en liten blomma bara. Moster själv befinner sig på Madeira med sin Olle. jag hoppas de har skönt väder och kan njuta av dagarna där.

Visingsö

Ja, där har vi varit i helgen. Vi åkte i fredags eftermiddag och kom hem för några timmar sedan. På Visingsö finns kompisarna Ann-Britt och Bengt och vi som inte varit där på ett par år nu (hujedamej) fick se deras alldeles nybyggda villa. Ett helt fantastiskt hus med den vackraste utsikt över Vättern man kan tänka sig!

Vi var inte ensamma om idén att besöka dem i helgen. Helena och Anders från Dalby (i Skåne) anslöt till samma färja över från Gränna som vi bokat. Helena och jag har planerat det här länge nu, men det är inte lätt att få till en helg när alla kan samtidigt. Och döm om vår förvåning när också Maran och Stuxa från Visby dök upp igår eftermiddag. Tala om hakorna på bröstkorgen. Det hade Maran och Ann-Britt kokat ihop och inget sagt. Det är kul, med sådana här överraskningar. Nu skäms jag faktiskt lite, som inte ens lyssnat med Maran om de också kunde hänga med till Visingsö i helgen. Men dum som jag var trodde jag att de hade fullt upp med grabbarnas hockey. Som sagt, det skäms jag för ... kunde ju i alla fall ha frågat ...

Igår åkte vi ner till Näs längst ner på södra Öa. Vi traskade ut på isen, målet var att ta oss ut till kojorna som används av de som fiskar ute på isen. Så långt tog vi oss inte, det var en rejält blåsigt och dessutom var de flesta av oss rätt halskodda. En stor råk låg emellan också, och jag tror aldrig vi hade fått barnen att våga gå över spångarna. Vi gick ett stycke ändå, och klättrade sedan upp vid borgruinen. Vi åkte sedan till ett annat ställe på öns västsida. Där var det andra roliga isformationer.

Hur som helst. Vi har haft en hur härlig helg som helst. Goda vänner, mat och dryck, prat och skratt. Det kan inte bli bättre!

Lucas fyller år

Idag säger vi GRATTIS till yngsta barnet i familjen. Vår "lilla" Lucas fyller 11 år idag. Och jag kan inte begripa vart min lilla gosiga bebispojke tagit vägen. Gosig är han fortfarande, om humöret är på det viset (någon gång ibland, när han själv har lust med andra ord), men liten är han inte. Kläder jag köper hinner knappt in i garderoben innan de är urvuxna, och i hallen står jättestora skor i storlek 40 sisådär. 

Men allt det där spelar ingen roll. Han är ändå min yngsta, och för alltid väldigt älskad  ♥

Ett blommande hjärta

Idag har vi beställt blommor, kompisen Sussie och jag. Ett vackert hjärta av blommor. Liknande det på bilen, men i rosa och röda toner. Det sänder vi med hälsningarna "Sov gott finaste Hilda" och "Klasskamraterna i Lillkyrka"

Det är så sorgligt. Ibland känns inget speciellt rättvist.