Trevliga gäster

Klockan är halv ett mitt på dagen. Jag sitter här med mitt "morgonkaffe" eftersom jag nästan nyss har klivit upp. Känner mig jätteseg. Jag har jobbat två nätter på raken nu, och jag är inte riktigt van med nattarbete och har därför inga riktigt bra sovvanor när jag någon gång gör det. Men strunt samma, nu är jag ledig till på lördag förmiddag. Jag hinner bli pigg till dess.

I helgen hade vi världens bästa Öa-människor här på besök. Härliga Ann-Britt och Bengt med sina tre yngsta. Det var så himla roligt att ses och träffas igen. Ann-Britt har jag inte träffat sedan vi var till Barcelona förra våren! Och Bengt; ännu längre sedan. Nu blev det en avslappnad helg med mat i massor, vin, prat, bio och lite kortspel. Det var lite tråkigt när de rullade iväg i måndags, men nu får det inte ta så här lång tid igen till vi träffas.

Helgen som kommer blir inte sämre den. Då kommer det Lunda-bor istället. Helena och Anders kommer och ska boa in sig i vår husvagn. Och kanske tittar några gotlänningar förbi också. Då blir det nog mer mat och vin ska ni se :o)

Cecilia I vita skor

Några av mina döttrar bloggar också rätt flitigt. Cecilia är en fenomenal konstnär och enligt sin mamma (jag alltså) lätt kunna bli en bra illustratör. Nu nöjer hon sig för tillfället med att illustrera sig själv då och då. Något hon har börjat göra lite då och då är något som hon kallar What I wear. Hon tecknar helt enkelt av sig själv och vad hon är klädd i just för dagen. Jag älskar dem.

I vita skor heter hennes blogg.

Oväntat besök

Ibland får man oväntat besök. Även om man faktiskt väntar besök (de där öa-borna jag skrev om tidigare idag) så kan man bli lite snopen om det besök som dyker upp är ... liten, liten ponny.

Vi hörde att vår hund, Becky, moffade lite när hon låg ute på trappen och spanade. Inte argt vaktande eller som om hon var rädd. Snarare lite misstänksamt. Pär gick ut och tittade vad det var frågan om och där hittade han här lilla krabaten. Hon stod nedanför trappen och kikade in i huset som om hon ville kliva på. Det fick hon inte, men hon fick vara med medan vi grillade korv till lunch. Faktiskt åt hon en korv med bröd, senap och räksallad också. Becky nöjde sig med enbart korv. Sedan fick lilla ponnyn Polly finna sig i att bli ledd till grannens hage där hon hör hemma :o)

Finfrämmat

Idag inväntar vi fint främmande från en ö. Denna gång från en ö i en insjö och inte den ön i Östersjön som det också händer att vi får främmande ifrån. Alltså blir det Visingsö-folket som dyker upp framåt kvällen, och jag ser så fram emot det! Glad :oD

Jobbar, och har överlevt so far

Nu har jag klarat av de två första arbetsdagarna av ett antal hundra stycken innan det är dags för nästa semester. Det känns helt ok, faktiskt. Fast fyra veckor i solstolen till hade inte suttit helt fel, faktiskt.

Sista semesterdagen

Min semester lider obönhörligen mot sitt slut. Det känns tragiskt, jag har ångest nästan. Det gick så fort, vart tog alla dagar vägen?? Vad gjorde vi av dem?

Inte har jag eller familjen gjort så speciellt mycket alls. Vi var på Parken Zoo i Eskilstuna en dag, vi har firat ett barnbarns ettårsdag, vi har festat med det vackra brudparet Annethe och John, vi har köpt en liten hund och jag har sytt och sytt på min och hästens kostym till fotograferingen till Kalenderprojektet. Och blivit fotad i en grustäkt. Däremellan har jag mest tillbringat i en solstol, åtminstone de stunder jag inte producerat blåsor i händerna på vattenpumpen :o)

Jag som egentligen hade tänkt ordna ett litet hönshus och bygga en hönsgård. Jag misstänker att värmen satte käppar i hjulet för mig där, jag har inte orkat dra igång ett så stort projekt. Det får jag ta en annan gång helt enkelt. Och någon resa blev det inte heller, men där var det vår hopplösa bil som tyckte vi skulle placera pengarna vi hade på den istället.

Egentligen känns det inte som någon dålig grej att åka till jobbet på måndag, helt ok faktiskt. Det är bara det att jag kommer att sakna mina sköna lata dagar.

I NorraSkåne.se

Idag är det en av oss kalenderflickor som blir porträtterad på siten NorraSkåne.se. Det är Cilla som vi nog får säga är hela kalenderprojektets mamma, det var hon som kläckte grundidén som vi alla i vår förening Kalenderhjälpen sedan har hjälpts åt att utveckla och styra dit den är idag.

Läs om den driftiga Cilla här Någon har kallat mig ett livskraftverk.  I ett stycke av artikeln berättar hon kort om kalendern och syftet med den.

Fotodags i sand

Så blev det dags för fotografering för kalenderprojektet. Hastigt och lustigt blev det bestämt att det fick ske just igår. Ibland är "snabbt" det bästa, jag hade inte en chans att bli riktigt nervös. Jag sammankallade mina trupper; Amelie & Felicia fick duscha och schamponera hästen, Cecilia fick hjälpa mig med smink och kläder. Pär var transportansvarig (fast själva transporten hade jag hämtat hos en jättesnäll jobbarkompis redan igår morse). Nog kan jag köra transporten själv, och till nöds även backa i sväng, men det var ändå skönt att ha en stark vuxen man med sig. Utan er all hade det här inte alls gått lika smidigt; Mitt varmaste TACK!!!

Vi tog oss till Ål som ligger strax norr om Enköping, det är en fantastisk plats. En sandtäkt i en rullstensås som verkligen bjuder på ökenkänsla på de rätta ställena.

Fotografen Kenneth och hans flickvän Eva dök upp och vi hittade en bra plats med fint ljus. För att få lite variation i ljuset och alltså mer bilder att välja på fick det hela dra ut på tiden lite. Det var inte alls nervöst, Kenneth var så lugn och jag hade dessutom hästen att koncentrera mig på så att han tog bilder hela tiden var nästan inget jag tänkte på. Vi tittade i displayen då och då och resultatet blev verkligen över förväntan. Min häst kan vara SÅ vacker, speciellt så här års när pälsen blänker och han stolt och vaket visar upp sig som den arabhäst han är (på vintern liknar han mest en raggig ponny).

Efter fotograferingen drog jag bara ett enkelt linne på överkroppen men åkte i övrigt i min "kostym". I normala fall brukar det vara lugnt på vår gård på kvällarna och vi tänkte svänga upp mot stallet och lasta ur hästen. Väl hemma fick vi se säkert 40 pers gå runt på gårdsplanen och det slog mig att det var en så kallad kulturvandring som skulle ha som start och avslut uppe vid oss (hos grannarna egentligen). Det kändes inte som någon större hit att hoppa ur bilen där i arabisk prinsessdräkt *lol*

Så Leo fick åka med ner till vår trädgård och bli urlastad av maken medan jag for in och drog på mig normala kläder så att jag kunde ta mig förbi folkhopen med hedern i behåll på väg till hagen.

Pumpen

Det är vackert med gamla pumpar. Extra kul när de fungerar också, och det gör den här även om den är otät i någon packning och den där kulan, som min käre Pär säger ska finnas nere i botten någonstans, förmodligen är både angripen och sliten. Det gör att loppet ner blir tomt och för att få upp vatten måste man fylla den med en hink för att få tryck. Därav den lilla gula hinken. När tunnan, som är hästarnas vattenkar, är nästan tom tar det runt 300 slag för att fylla den under förutsättning att man får lite svung på vattenstrålen. Jag har lite knep efter en hel del övande vid det här laget för tunnan är tom jämt nu i värmen. I alla fall två gånger varje dag är det nödvändigt att fylla upp den. Men motion får jag. Och blåsor i händerna :o)

Varma nätter

Dottern som har sovit över hos en kompis i natt berättade att värmen tvingat dem att sova på husets balkong. Det är inte så underligt med tanke på att det är minst 27-28 grader inomhus på nätterna. Men att de, klockan 02.00 i natt cyklade de åtta kilometerna till sina hästar och red var lite att ta i tycker jag. Jag undrar vad eventuella förbipasserande bilar tänkte när de såg två tjejer dressyrträna. Iklädda pyjamas! Halv fem hade de varit i "säng" på den där balkongen :o)

Surar lite på Voddler

Idag har jag skapat ett konto på Voddler, installerat det man ska installera och det ser ut som om allt ska fungera när jag kör testerna som finns. Men när jag vill se på en film (vilket verkade vara en bra idé på morgonen när svetten lackade) så blir det ingen film. det kommer bara upp en ruta som säger att filmen laddas, och poff så försvinner den och inget mer händer. Jag har provat med de som är gratis, innan jag får det att funka vågar jag inte betala för något *liten suck*.

Brudparet

Brudparet Annethe & John med barnen Vidar & Svea. 

Foto: Susanne Nevelius ©

Min dotters bröllopsfest

Först av allt! Det har varit en fantastisk dag. Det andra av idag; jag ordnar till ett fint bröllopsfoto i morgon, idag blir det endast de här två på mina små ungar :o)

 

Detta är, mina damer och herrar, den vackra bruden på sin stora dag.

 

Och det här är alla mina fina. Flickorna står från den yngsta till vänster till den äldsta till höger. Lillpojken framför sina systrar. Amelie, Cecilia, Danielle, Michaela, Annethe och så Lucas framför.

Big time shopping

Eller, nja ... Några större mängder kanske det inte var,och inte riktigt vad vi i första hand sökte. Det viktigaste numero 1 och stort A var att hitta ett par snygga trevliga byxor till sonen inför vår äldsta dotters bröllopsmiddag som ska gå av stapeln på lördag. Finns inte! Det finns coola byxor, justa byxor, roliga byxor, sköna byxor men inga som passar till snyggt på kalas. Inte i vanliga butiker på Hälla i alla fall. KappAhl brukar kunna ha sådant, men det ekade lika tomt där. Nu verkar det bli riktigt varmt på lördag också så Lucas får ta de fina shorts vi köpte till skolavslutningen. Så får det bli.

För övrigt blev det lite bra-att-ha-saker på IKEA, varsitt par ridbyxor till mig och Amelie från Glada hästen i spiltan, Hööks bidrog med reflexväst och tuggsko till Becky, Djurmagasinet med nytt lysrör till akvariet och ett par småprylar till, på SkoAugust blev det ett par riktigt sköna och snygga sandaler till mig, hos Fridolf fick Pär ett par stiliga byxor (med tanke på lördagen) och sedan var vi klara.

Det som var det värsta med allt var att jag insåg att jag var tvungen att gå upp i storlek 44 för att ridbyxorna skulle sitta skönt i midjan. Mina lår är normalsmala så där sitter de lite slappt. Dotterns 36:or sitter som gjutna och hon blev hur snygg som helst. Buhuhuhu... (säger jag som fram till för kanske fem år sedan aldrig köpt kläder större än 38).

28 grader

Idag är det varmt i poolen, så varmt så att till och med Pär har badat! Och det vill inte säga lite det. Den här värmen tröstar mig när jag tänker på min fina kussifin Carina och hennes mysiga familj som just idag flugit till Prag. Tanken var från början att vi också skulle ha åkt med, men vår bil tyckte att det var mycket bättre att vi satsade vårt sommarkapital på att laga den. Det känns lite surt, faktiskt. Men nu är det som det är, och vädret här hemma gör det helt klart lite lättare att acceptera. Och så lilla Becky så klart. En efterlängtad liten hund som kom till oss i rättan tid. Jag är så nöjd med henne, även om hon stundtals verkar mer än lovligt döv (inkallning, vad är det????). Som tur är rymmer hon inte på riktigt, det är mer att hon lollar omkring. Reflexväst ska införskaffas!

Så summan av dagen blir; Vad är väl en kall öl i Prag mot en stund i poolen och en gosestund med en liten luddig hund????

Hamnfestival och gatufestival

I år är det körigt på stan. det är hamnfestival nere i hamnen och gatufestival på Enavallen och parken upp mot Joar. Samma helg. Två tivolin, två ställen med mat och öl, två arrangörer. Massor av artister ska locka folk till de båda festplatserna (Hamnfestivalen - Ola, Mats Ronander, Micke Rickfors, Play, Neo m.m) (Gatufestivalen - Takida, Erik Grönwall, Nationalteatern, Brolle, Anna Bergendahl, Salem al Fakir, Erik Saade m.m) Det blir alldeles säkert fullt drag både här och där, speciellt med tanke på det fina vädret. Under dagtid i dag var det gratis inträde, och hamnen bjöd på gratis barnkaruseller. Så där var jag med alla sex barnen och de små kottarna (barnbarnen). Lucas och Vidar åkte några karuseller. Vi drack giftfärgade slushies (min smakade viol) och köpte långa godissnablar. Småkillarna kastade lite pil och drog i snören i lottstånden. Lucas är en fena på att kasta pil och vann en uppblåsbar hammare, Vidar fick lite hjälp av sin mamma :o) Något kvällsfestande blir det nog inte för vare sig mig eller Pär. Livet på landet gör det knepigt att ta sig, och nu har vi ju vår lilla nya vovve. Och iskall öl och cider i kylen :o)

P.S. Det känns som om Gatufestivalen vinner artistupplägget, däremot är det bättre tivoli i hamnen. 

Foton på Becky

Eller Double Pride's Rebeque som hon heter egentligen. Men Rebecka eller bara Becky duger utmärkt till både vardags och fest.

Nu har jag varit en riktigt duktig modell för en dag tycker Becky, så nu tackar jag för mig och ...

drar så fort jag kan. Morsning!