Det är vackert med gamla pumpar. Extra kul när de fungerar också, och det gör den här även om den är otät i någon packning och den där kulan, som min käre Pär säger ska finnas nere i botten någonstans, förmodligen är både angripen och sliten. Det gör att loppet ner blir tomt och för att få upp vatten måste man fylla den med en hink för att få tryck. Därav den lilla gula hinken. När tunnan, som är hästarnas vattenkar, är nästan tom tar det runt 300 slag för att fylla den under förutsättning att man får lite svung på vattenstrålen. Jag har lite knep efter en hel del övande vid det här laget för tunnan är tom jämt nu i värmen. I alla fall två gånger varje dag är det nödvändigt att fylla upp den. Men motion får jag. Och blåsor i händerna :o)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar