Snörvel

Jamen nu får det ju ge sig! Nu är jag trött på aldrig få känna mig riktigt fräsch. Senaste månaden har jag hunnit med att tappa tunga verktyg på foten, kicka till en dörr med samma fot så att jag fortfarande 2½ vecka senare har ont av det, magsjuka och nu kröner vi det med en präktig förkylning. Nåja, inget är av särskilt allvarlig art och jag lär piggna till från det mesta. Men nog är det lite träligt.

Idag har jag stått i kassan på ridklubbens cafeteria i några timmar. Det var seriehoppning och rätt mycket folk. Full fart på komersen var det så det var inte så vilsamt precis. Damen som stod i köket hade fullt upp med att steka hamburgare och att tillverka tunnbrödrullar. Efter en stund fick vi förstärkning så att vi fick undan disken, annars hade vi blivit kort om kaffekoppar.
Jag tycker det är rätt kul att jobba för klubben när det är tävlingar eftersom det är lite fart och fläkt då.

Annars har helgen mest bestått i att mocka hästboxar, typ. Vi har haft stalljour och de helgerna hinner man inte så värst mycket annat. Extra besvärligt just nu tack vare det frusna vattnet. Eva och jag tog i alla fall med oss våra döttrar igår och red ut i det vackra solskenet. Det blev ingen längre tur, runt trekvart kanske, för temperaturen låg strax under -20.