Vilket dygn!

Det här senaste dygnet har verkligen inte varit på topp. Det började igår med att Leo trasslade in sitt högra bakben mellan stängerna i den foderhäck som finns i hästhagen. Jag råkade av en tillfällighet se när det hände eftersom jag låg på klipphällen här ute och solade. Hästen blev rädd och for haltande iväg, jag blev rädd och skrek på Amelie att komma ut så vi fick ta hand om honom. Så här såg bakbenet ur... Det ser mycket värre ut än vad det faktiskt visade sig vara när jag undersökte skadan närmare. Jag har pillat, gjort rent och haft på blåspray. Det är bara en ytlig hudskada tack och lov. Jag ska lägga på lite Cavilon på sårytorna för att hindra flugor från att kalasa.

Nästa sak som hände var under min ridleketion inne i stan. Jag gladde mina ridkamrater genom att göra mitt livs första(!) ofrivilliga avsittning. LouLou tvärnitade framför ett litet hinder och jag liksom gled mjukt och fint av och gjorde mig inte det minsta illa. Det var bara att hoppa upp igen, så det mest oturliga med det där är att jag är tvungen att baka en tårta till nästa torsdag.

I natt hade den här typen bestämt sig för att den skulle sova i min säng. Det visste inte jag.
Plötsligt när jag höll på att böka med kuddarna i sängen tyckte han uppenbarligen att jag störde hans nattsömn så då hämnades han genom att sticka mig på halsen. Fy tusan vad ont det gjorde. Jag väckte Pär för att vi skulle hitta kräket men inte förrän i morse såg jag den ligga på golvet och vrida sig. Jag avslutade hans liv med en ihoprullad Min Häst. Rätt åt den fan som förstörde min nattsömn. Det är nog därför jag vaknade med en otäck huvudvärk.

Nu hoppas jag att maj månad fortsätter bättre än den började.