Student

Det var mösspåtagning i veckan. Så här fin blev Cecilia i sin hatt.

Statthörnan, karneval och betong

Nu får det bli ett inlägg om idag. Det är så mycket mygg ute ändå så det går inte att njuta ute i den ljumma luften. Det är synd. Vi har verkligen varit kreativa idag. Full fart som jag skrev tidigare idag.

Vi körde i gång tidigt. Efter morgonkaffet var vi ute och klippte lite gräs och klockan kvart över tio var det dags att köra in till stan. Vi skjutsade in Danielle. Igår, eller var det kanske i förrgår.. ringde någon och undrade om hon kunde komma och provjobba på en av stadens mindre restauranger/nattklubbar. Hon hade sökt jobb där för ett tag sedan. Så klockan elva idag var hon på plats och hon slutar inte förrän tre i natt! Pär, jag, Cissi och Lucas shoppade lite skolavslutningskläder, Eftersom restaurangen ligger vid Stora torget såg vi Dannisen jobba och Lucas fick pila fram och ta en bild :o) Vi har fått ett SMS från tösen som sa att det går jättebra! Så roligt!!!!

Eftersom vi inte ville genera Danielle med att gå och gästa "hennes" restaurang på hennes allra första arbetsdag gick vi på Bredbar och åt ciabatta till lunch. Där är det gott. Jag tog lax i min och de andra kyckling har jag för mig. Tonfiskröran var slut, buhuuu... Kaffe ingår i priset och idag tog jag en cappucino: gott som en efterrätt!


Det var rätt hög stämning på stan idag eftersom det drar ihop sig till slutet på kulturveckan. När vi knallade tillbaka till vår bil sprang vi rakt på ett litet karnevalståg där olika föreningar var representerade. Hej och hå, där var plötsligt ERK, där är jag medlem ju, kanske har jag sett något upprop om det här... Annars var det en del annat skoj med, thailändska och estniska föreningen bland annat. Och någon särskoleverksamhet som delade ut gottpåsar till barn som tittade på. Glad Lucas fick en.

Hem for vi så jag fick byta om. Full fart int till stan igen. Johanna och jag skulle assistera på ERK:s handikappverksamhet idag. Det blev en svettig uteritt i värmen och vi fick jogga oss svettiga. Det är kul och känns meningsfullt att vara med och hjälpa till med just detta. Ja, så hem igen då. Innan maten hann vi gjuta fast ett jordankare till vår nyinköpta torkvinda. Att blanda betong gav konstigt nog flash backs från barndomen. Jag måste ha haft en mycket märklig barndom... :o)

Full fart

Nu är det verkligen mycket som ska göras här hemma. Det mesta har med Cissis student att göra men det är annat också. Jag har inte glömt bort min blogg, jag har samlat massor av uppslag på en lista under veckan och det kommer retroaktivt. Det är ju så himla underbart väder ute också, man har ingen större lust att sitta inne vid datorn (och utomhus lyser solen på skärmen och man ser ingenting). Men som sagt; Det kommer!

Tur.. kanske

Hemma hos oss är alla förkylda, snuviga, hesa, trötta.. har ont i halsen, ont i huvudet.

Vilken tur att det kom den här veckan, och inte nästa när Cecilia ska ta studenten.

Jobb med guldkant

Jag har sagt det förut och jag gör det igen; Jag gillar mitt jobb! Det är så många saker som gör att jag trivs så bra och allt har inte med själva omvårdnadsbiten att göra. Den är självklart där den också, jag gillar folk och jag gillar att känna att det jag gör betyder något för någon. Där någonstans kommer det största minustecknet (förutom lönen..) med det jag gör också, att tiden är för knapp många gånger, men nu var det inte det jag tänkte prata om idag.

Mitt jobb är fullt av små guldkorn! Det är inte varje dag man ser dem men de finns där. Nu har jag jobbat hela helgen, sådana där monsterpass när man åker hemifrån strax före sju på morgonen och sedan stupar i soffan hemma vid niosnåret på kvällen. Trött, javisst! Men tänk då i går morse; Jag tog den ena hemtjänstsvängen. Vi har fått ett nytt ärende ute och det var första gången jag åkte dit. Det är alltid spännande och efteråt kände jag att jag gjort ett bra jobb där, att min "kund" var nöjd och glad trots att jag är den femtioelfte "nya" hemtjänstmänniskan de träffat de senaste dagarna. Jag rattar vidare och stannar en stund för att titta på de här små gosegrisarna. De här var lite större än de allra yngsta som går i hagen, men den grismamman hade flyttat sig lite för långt bort när jag skulle ta bilden. Sammantaget hade jag en lugn morgon när jag rattade runt mina fem mil i solskenet.

Det finns tjejer i min bekantskapskrets som inte tror att vi har annat än raster på mitt jobb. Inte riktigt sant, säger jag! Men en sak är sant och det är att vi har ett härligt personalutrymme på vår övervåning Det ser kanske inte så märkvärdigt ut, men vi älskar verkligen vårt sovrum. När vi har våra entimmasraster går de flesta (som inte ska hem och mocka, rasta hundar eller liknande) upp hit. Vi har ett bord fullt med gamla veckotidningar vi kan bläddra i och vi brukar försöka slumra en stund. Det är härligt. Min favoritsäng är den till vänster med blått lakan på det superfluffiga täcket.

På mitt jobb kan det också hända att man kan få servera spännande maträtter till pensionärerna. Det finns två maträtter som jag kan komma på nu som jag verkligen inte tycker om och det är korngrynskaka och det är kroppkakor. Inte för smaken, men konsistensen. I helgen serverade vi just kroppkakor en kväll. Det blev ganska många över och jag fick för mig att jag ska faktiskt ge det en chans. Jag smakade och nu har jag lärt mig att det går att äta. Det var inte så läbbigt som jag minns från barndomen. Inte någon delikatess kanske och inget jag någonsin kommer att längta efter, men det gick att äta! Det kan man ju också säga är ett litet guldkorn, man kan få lära sig något nytt om sig själv om så bara att äcklig mat inte alltid är så hemsk.

Hästifierad dag

Idag är det Kristi himmelsfärd. Av en slump har jag varit ledig idag. Sådana här helger innebär inte att jag per automatik är arbetsfri som så många andra. Det är inte utan att det är lite irriterande när i princip alla andra tog sig halvdag redan igår. Att ringa IT-sektionen eller någon annan sektion där det arbetar tjänstemän på kommunen var totalt meningslöst efter lunchen. Men nu ska vi inte vara bittra här inte, de har säkert gjort sig förtjänta av en och annan ledig dag som inte vi ser röken av.

Men som jag sa, jag är ledig och glad och så här fint blommar syren utanför mitt köksfönster idag. Det är första dagen de riktigt varit utslagna. Jag älskar nästan syrener mest av alla blommor, de doftar helt ljuvligt.

Dagen har varit totalt hästifierad. Mer än det var tänkt och det beroende på att folk är minst sagt knepiga. En pappa ringde för ett par dagar sedan och frågade om hans dotter kunde komma och provrida hästen vi har på foder. Hästägaren har i tankarna att låta denna familj ta över honom. Fine with me! Perfekt, det är liksom lite enklare att köra en häst till Uppsala än till Småland. Så vi bestämde att de skulle komma klockan tolv och jag mailade en vägbeskrivning. Hästarna går i en hage tre kilometer hemifrån och Amelie, hennes kompisar och jag var där i god tid för att fixa och ordna lite. Klockan blev tolv, den passerade tolv och ingen kom. Ingen ringde och sa att -Sorry, vi är lite sena. Klockan ett åkte jag hem! Tjejerna stannade kvar och tur var det för halv två dök pappan och dottern upp!!! Jag frågade Amelie sedan om de gett en förklaring, eller bett om ursäkt. No, no. Jag lät saken bero eftersom vi ville göra flickans provridning så bra det kunde bli. I alla händelser tyckte jag om tjejens sätt att rida, mjukt men bestämt. Timpan skötte sig och de åkte hem positiva. Fortsättning följer när de bestämt sig.

Senare dök farbror veterinären upp och vaccinerade båda våra pållar och därefter till Åkerby för lektionsridning. På vägen dit mötte vi upp Pärs jobbarkompis som skänkte oss en hel oxfilé.. den kommer att bli perfekt på grillen framöver, slurrrrp!

Utomhusliv

Vet ni. Jag tror att årstiden gör mig lite mindre aktiv här på bloggen. Mer tid går åt till att vara utomhus och då får datorn inte vara med. Det blir rätt mycket av fritiden från jobbet går åt till att vara hos hästarna, som ju inte står hemma utanför köksfönstret för tillfället. Nu vill vi ju ändå ge dem samma tillsyn och då får man åka. Och så är det trädgården. Oj ja, vad jag gillar att trädgårdsarbeta. Jag är hemskt flitig och det blir otroligt fint *not*. Jag tycker verkligen att det är oändligt trist, men det finns en viss miniminivå som ändå måste uppnås. Gräset klippas, inte allt för mycket ogräs på gården och så där.

Idag, efter jobbet, blir det in till stan på direkten. Barnbidrag betyder att vi fyller upp kylen och det behövs. Flaskorna med den underbara drycken (inlägg 16 maj) är underbart god estnisk öl. Ha en skön dag!

Saku Kuld

Man kan bli lycklig för ganska små saker ibland. Saku finns på systemet! Jag började nästan gråta av lycka (måste vara lite PMS-relaterat) när jag hittade flaskorna som jag hört rykte om skulle ha introducerats. Inte med den klassiska blå etiketten utan i en tjusig exportversion. Men ändå. Jag undrar om kusinfrun Malin har ett finger med i spelet här????

Skolkare

Mmmm... torsdag och jag är hemma så här dags. Konstigt konstigt. Jag skolkar från ridningen. Det stod hopp på schemat, och jag tycker ju inte det är jättekul, så jag tog dotterns "måste-plugga" som orsak att inte åka dit idag. Visserligen är det sant, men nog hade jag kunnat i alla fall ;o) På tal om motion, som kompisen Helena skrev om, har jag skaffat mig lite av den varan idag i alla fall. Först promenerade jag heeeeela vägen hem från jobbet (vågen och kors i taket, den som känner mig vet att jag är mycket lat) sedan klippte jag gräset. Det blev dagens motionsrunda för min del.

Gräs(l)iga foppatofflor går väldigt bra att få rena i tvättmaskinen har jag upptäckt. Det var tur det för det var Amelies jag gick och klippte i, jag tror hon blivit lite purken på mig om jag hade förstört dem.

Varför måste det blåsa så förtvivlat kallt hela tiden? Kyla står jag ut med, det är lätt att ta en extra tröja. Men de här isvindarna är jobbiga. Jag är förresten inte förtjust i vind över huvudtaget.

Lite nytt, lite häst, lite mat

Vad sägs om min nya "logga"? Jag tycker själv att det blev lite personligare och roligare. Den glada figuren har Cecilia tecknat en gång och jag använder den som avatar på några forum där jag gillar att hålla till. Den har liksom blivit jag på något sätt (fast i verkligheten har jag varken blont hår eller stora hundöron).

En ledig dag från jobbet. Jag har passat på att rida igen missade ridlektioner igen, i samma mer avancerade grupp som för en vecka sedan. Idag gick det inget vidare alls, jag kände mig så seg på morgonen och orkade knappt rida lätt (mina ben protesterade). Det tog ett tag men jag kom igång, trots det så fick jag liksom inte till något... nä, förra veckan var bättre. Och som vanligt vaknade hästen till liv fem minuter innan slutet och att rida kändes så lätt så lätt. Någon gång vore det roligt att få ta över en redan "varmkörd" häst..

Danielle står här hemma i köket och bakar bullar, kanelen är slut så det blir med vaniljsmak. Om en stund blir det dags att skala potatis. Till det ska vi göra färsbiffar med ajvar, svampsås och lite blandgrönsaker. Pär har varit borta några kvällar och då har vi passat på att frossa i pasta, som han inte är så jätteförtjust i, men nu kommer potatisgrytan fram. I morgon ska vi ha broccolisoppa och pannkaka.

Massor att välja på

Jamen titta! Det finns hur många fantastiska städer som helst att välja på. Vår lista har blivit lång med allt från Rom till Berlin till New York. Men börjar jag ana att Edinburgh har utkristalliserat sig? Kan det vara så? Kan det vara så! Ja, men för mig låter det helt ok, helt underbart! Ska vi satsa på den tjejer? Eller......

Ja det är inte lätt när man har för mycket att välja på. Men det är bekymmer jag gärna har faktiskt.

Resetradition

Maran och Ann-Britt hänger på ser jag. Helena.. kom igen nu... Vad säger ni om samma tid nästa år? Då har vi gott om tid att spara pengar och planera, och våren är en underbar tid att komma ut i världen.

Vilken stad ska vi ta? Det finns så många.. Maran föreslår Rom, Milano, Amsterdam och New York. Jag vill lägga till Wien, Prag och Budapest till omröstningen. Fler förslag? Jag hänger med på nästan vad som helst och börjar nästan hoppa jämnfota av förväntan redan.. Det är nästan så jag vill springa iväg och köpa en reseguide, men jag lär vänta tills vi kommit på vart vi vill åka.

Pizza och förlovning

Bara blåsväder en dag till. Det är tröttsamt med vinden även om det faktiskt inte regnar. Det ställer till det för oss som planerat att rida ut med Leo. Han är lite harig och vind är läskigt för det prasslar och rasslar, grenar vippar och ser ut som monster som äter små hästar till lunch. Nä, det blev till att hitta på något annat att göra idag. Pär hade lite ärenden till Västerås för jobbets räkning och jag och Lucas hängde med.Inte så dumt för när det som skulle göras var gjort blev det lunch på Pizza Hut. De har smaskig buffé som Lucas gillar skarpt.

Tillbaka i Enköping var det dags att handla lite middagsmat. Där sprang vi på Nettan, John och sötnosen Vidar. Nettan och John hade varit uppe i Falun och bott på hotell hela helgen medan Vidar varit hemma hos sin pappa Jocke i Sala.
Den här hittade vi på dotterns finger :o) Hon och John hade förlovat sig.. Åh, det visste vi innan att de skulle men i alla fall. Det var kul att se deras ringar, de är ett så mysigt par de där två.

Första veckan i maj

Nääääeee, det här går ju inte. Nu har jag inte lyckats få in ett enda inlägg på bloggen på hela veckan nästan. Nu får jag skärpa till mig. Det är väl lite så som jag skrev sist, det händer inget speciellt. Jag jobbar, handlar, fixar mat, ser till med hästarna och pysslar lite med dem, och så vidare.

Den här veckan red jag igen en missad ridlektion. Jag tror jag missat fyra gånger den här terminen och allt det kommer jag inte att hinna ta igen Det är inte enkelt att hitta tider som uppfyller allt nödvändigt; jag ska inte jobba, det ska vara i en vuxengrupp, inte allt för hög svårighetsnivå och de ska ha en ledig plats. I onsdags morse blev det i alla fall ett tillfälle, det är en grupp som ridit bra mycket längre än jag och de kan massor av snitsiga saker som vi inte kommit till i vår glada Elins-änglar-grupp ännu. Ridläraren Myran hojtade; ...och så rider ni sluta på långsidorna.. Yes! tänker jag.. jag vet att sådana finns och faktiskt ungefär hur de ser ut men har precis noll koll på hur man gör. Asch.. det gick bra med någon sorts skänkelvikning också :o)

Jag har tänkt en hel del på dagarna i Barcelona. Jag måste säga att det är bland det roligaste jag tagit mig för med på år och dar. Vilken lycklig människa jag är som har sådana vänner som Maran, Ann-Britt och Helena. Ni är guld värda ska ni veta. Det gjorde mig så gott att komma iväg och även om det blev ett betydande svid i plånboken var det värt det många gånger om. Vad säger ni tjejer... skulle det inte vara häftigt att göra om det nästa år? Och vore det inte riktigt häftigt att göra en tradition av det, kanske se en ny storstad varje gång? Det finns ju så mycket att se!!!

By the way; Bilden på byggnaden och staden från förra helgen.. rätt svar är Västerås och Skrapan. Någon som heter Anonym visste det och kommer härmed att uppleva Ära Och Berömmelse intill tidens ände... Grattis!

Det händer ingenting

Just precis de här senaste dagarna känns det som om bloggandet gått lite i stå. Det är som om allt jag skriver handlar om hästar och hur kul är det på en skala för de flesta som läser här? Men just nu händer det verkligen nästan ingenting som inte har med de där fyrbenta, stora och leriga djuren att göra. Jobbar gör jag ju förstås också, men det går inte heller att skriva så värst mycket om, dels för att det är samma lika i stort sett varje dag och där har jag också den stora tystnaden att tänka på.

Så vad mer då? Barnen.. med dem är det så bra så. De går i skolan, är friska och krya (i stort sett) och så vidare. Det är Danielle då, jag skulle kunna berätta att hon är hemkommen. Det blev några veckor i Norge men av diverse orsaker har hon kommit tillbaka hem. Jag klagar inte. Hon är en så go och mysig tjej och hon kunde gärna få bo hemma för evigt om det bara var det. Hon är gulligt sällskap och hjälpsam med det mesta. Vi får se vad som händer där framöver.

Idag har jag varit ledig från jobbet och jag har knappt gjort ett dyft. Jag tyckte att jag kunde få ha en sådan dag. Jag har legat på sängen och tittat på gamla avsnitt av "Stockholm Arlanda" på TV3 Play. Precis hur onyttigt och underbart som helst :oD

Leta klänning

Det här är min jobbarhelg men lördagen hade jag bytt bort med en trevlig kollega. En ledig dag en lördag är alltid trevligt och shopping är också trevligt. Cecilia som tar studenten i år kände ett stort behov att hitta en vit klänning att ha på själva dagen, som ligger ungefär en månad fram. Det fick bli en tur till en annan stad som inte är Enköping.Någon som känner igen staden och vet vad byggnaden till höger heter? Första pris är ära och berömmelse i all evighet.

En klänning inköptes, den var väldigt fin, väldigt söt och väldigt kort. Men så ska det visst vara numera (nu låter jag som en gammal, gammal tant). Om jag köpte något till mig själv? Nähää då... det enda jag köpte var ett grimskaft till Leo (49 kronor) och en hamburgare på Macce Donken.

Sommarbete

Idag började hästarnas sommarlov. Leo, Timone, Melisa och Divan flyttade till sommarbetet i Svallby. Divan och Melissa reds av sina mattar Sara och Emelie, vi fick jättefin hjälp av Felicia så hon tog Timone och Amelie red Leo. Själv traskade jag sist i ledet de kilometrar det är från oss (puh, det blev ett motionspass som hette duga det). Här är vi framme vid Svallby, jag i en mysko pose och Amelie på Leo, de andra var strax före oss. Här står vi och ser Melissa fara iväg. Den snälla familjen Eriksson som äger hagarna och Melissa tittar på när vi släpper hästarna tillsammans med oss.Hela hästgänget; Leo till vänster, fuxen Divan och Melissa, Timone är nästan helt dold bakom Divan. Jag kommer att sakna att titta ut genom köksfönstret på mornarna och se min Leo stå där och beta men jag vet att det här kommer att bli en toppensommar för både hästar, tonårstjejer och mig.

Alla foton tagna av Emelies vän Emilia.

Vilket dygn!

Det här senaste dygnet har verkligen inte varit på topp. Det började igår med att Leo trasslade in sitt högra bakben mellan stängerna i den foderhäck som finns i hästhagen. Jag råkade av en tillfällighet se när det hände eftersom jag låg på klipphällen här ute och solade. Hästen blev rädd och for haltande iväg, jag blev rädd och skrek på Amelie att komma ut så vi fick ta hand om honom. Så här såg bakbenet ur... Det ser mycket värre ut än vad det faktiskt visade sig vara när jag undersökte skadan närmare. Jag har pillat, gjort rent och haft på blåspray. Det är bara en ytlig hudskada tack och lov. Jag ska lägga på lite Cavilon på sårytorna för att hindra flugor från att kalasa.

Nästa sak som hände var under min ridleketion inne i stan. Jag gladde mina ridkamrater genom att göra mitt livs första(!) ofrivilliga avsittning. LouLou tvärnitade framför ett litet hinder och jag liksom gled mjukt och fint av och gjorde mig inte det minsta illa. Det var bara att hoppa upp igen, så det mest oturliga med det där är att jag är tvungen att baka en tårta till nästa torsdag.

I natt hade den här typen bestämt sig för att den skulle sova i min säng. Det visste inte jag.
Plötsligt när jag höll på att böka med kuddarna i sängen tyckte han uppenbarligen att jag störde hans nattsömn så då hämnades han genom att sticka mig på halsen. Fy tusan vad ont det gjorde. Jag väckte Pär för att vi skulle hitta kräket men inte förrän i morse såg jag den ligga på golvet och vrida sig. Jag avslutade hans liv med en ihoprullad Min Häst. Rätt åt den fan som förstörde min nattsömn. Det är nog därför jag vaknade med en otäck huvudvärk.

Nu hoppas jag att maj månad fortsätter bättre än den började.