Jag skulle tro att det är det som gör att det börjar bränna i mina ögon och får dem att svämma över en aning när jag avundsjukt hör att mina vänner H och A-B ska träffas i helgen. Själv jobbar jag, och det finns inte en chans i helvetet att jag kunnat få ledigt. Inte mitt i semesterperioderna. Och inte är det lätt att tänka positivt i denna sak heller (inte mer än att jag faktiskt unnar dem att ses och träffas, det är inte det det handlar om) för det är väldigt tveksamt om vi kan ordna någon tidpunkt där vi kan mötas.
Idag ser jag denna del av livet i svart. Men jag lovar; det vänder snart.. jag brukar inte deppa så långa stunder i taget. Men just nu är jag jätteledsen.
men du raring du får ju umgås med mig ;)
SvaraRaderaGulle dej... det tröstar en hel del faktiskt
SvaraRaderaMen du hjärtat, istället för att tänka svart så tänk att det är "bara" två månader sen vi njöt ihop i underbara Barcelona!!
SvaraRaderaHa en skön helg och DU - inte många timmar kvar till du får din efterlängtade semester.
PUSS
Förlåt - jag ljög - det är faktiskt TRE månader sen vi sågs...KRAM
SvaraRaderaHelena, ja det gäller att räkna rätt ;) Krama tanta från mig, och en kram till dig också. Puss puss
SvaraRadera