Vacker väg

För några dagar sedan var jag ute och luftade bilen lite. Det är knappt jag minns i vilket sammanhang det var, kanske hade jag varit till Tängby och köpt jordgubbsplantor? Den saken spelar mindre roll för när jag närmade mig "hemma" mötte jag skolbussen: en sådan där stor vanlig linjebuss som samtidigt som den kör hem skolbarnen är en helt vanlig 871:a. Den bussen har sin första hållplats en knapp kilometer från byn och det var där jag mötte den. Jag såg den på långt håll eftersom det är bra sikt där och förberedde mig för att sakta ner rejält, jag visste nämligen att den släpper av en skock barn där och att de barnen dessutom måste korsa Stora Vägen. Barnen är ganska små dessutom.

Döm om min oerhörda förvåning och glädje när jag ser att busschaffisen hoppar ur bussen före barnen och sedan följer med dem över vägen! Föredömligt måste jag säga. Även om det faktiskt kanske är så att de numera måste? Jag vet ju inte eftersom mina inte åker buss så länge de går i byskolan.

By the way (haha), kolla in bilden här till vänster. Ser ni den vita blomman på den lilla bruna skylten? Den skylten heter Turistväg och Transportstyrelsen förklarar så här; "Märket anger en väg eller vägsträckning av stort turistiskt intresse". De här skyltarna dök upp på vår väg mellan Enköping och Lillkyrka för någon vecka sedan. Det tycker jag var intressant, att vi bor efter en sådan fantastisk vacker väg. Det har jag faktiskt aldrig tänkt på :o)

De där jordgubbsplantorna jag nämnde ovan förresten. De står fortfarande kvar i de avklippta mjölkkartonger de stod i när jag köpte dem från ett litet bord vid vägkanten (betalning i en gammal Vanishburk). Förklaringen är att jag inte har en aning om var jag ska plantera dem. Jag kom bara på att jag ville ha just jordgubbsplantor när jag for förbi Tängby en dag. Jordgubbar är ju så gott! Trädgården här hemma är inte precis liten, så jag borde inte ha problem, men det har jag. Ah, det löser sig. Jag får ta tag i det där när studenten för Cecilia är avklarad. Det är för mycket att tänka på runt det för att tio små jordgubbsplantor också ska få plats i min hjärna.

I går skjutsade jag min lilla mamma till Arlanda. Hon hade en enkel biljett till Preveza. Nu ska hon stanna hela sommaren i segelbåten, troligen i Grekland men man vet aldrig. När hon kommer hem igen visar sig, det beror på väder och vind kan man säga.

Bild till höger från vår korta lilla häststund ikväll (regn och grått gillas varken av folk eller fä). Amelie red barbacka bort till kohagen så att herr Koskräck fick studera kossorna en stund. De är nämligen otroligt skumma och fjanthästen är nästan helt säker på att de där djuren tycker att hästkött är kalasgott. Efter en stunds gloende och trippande var de väl ok att passera i alla fall.