Familjen växer

Tänk att på söndag ska det vara dags för den här magen att bli ett minne blott. Michaela och hennes Anna-Karin väntar otåligt på bebisen som är beräknad att komma då. Nu vet ju jag som luttrad sexbarnsmor att små bebisar inte är mottagliga för någon form av information och varken har lärt sig almanackan eller har förstånd att veta när hyreskontrakt går ut. Den blivande barnaföderskan själv lät vänta hela 16 dagar på sig. Men jag förstår att de är otåliga. De har väntat så länge på sin lilla och fått vara med om en hel del på vägen. Nu äntligen närmar sig den här delen av resan sitt slut. Det är jättespännande! Och spännande är det trots att vi alla vet att det är en liten pojke som bor i magen. En Vincent, eller kanske Alfred.

Den här bilden tog Amelie i fredags när Cecilia tog studenten. Vi serverade bland annat skivad färsk ananas och det vräkte hon i sig av. Hon har hört att den frukten ska innehålla något som kan sätta fart. Det funkade visst inte :o)

Det är den här lille Vidar-killen (full fart på honom, som man kan ana av Amelies foto) som i sommar inte bara ska bli kusin (till magen här ovan). Han kommer att bli bror själv också. Sex veckor efter sin syster är det meningen att Annethe och John ska få sin bebbis. De är inte lika nyfikna som Mickan och Anna-Karin och vet alltså inte alls om bebben blir en flicka eller pojke. Jag tror vad jag tror men det säger jag inte :o)