Innehållsrikt ibland

Det är inte speciellt ofta det händer så mycket under en och samma vecka som det gjorde den förra. Vecka 44-45 (lördag-fredag, konstig vecka kanske men det blir ju sju dagar det där också) får nästan gå till historien i det fallet. Det började riktigt på topp med resan till Hudiksvall när jag åkte upp tillsammans med Amelie och Lucas och hämtade vilddjuren Cocos och Nelly, ja herregud, hur kan något så smått vara så vilt?? De är helt ljuvliga, så roliga och underhållande, gosiga, små och mjuka. De får mig att skratta och le varje gång jag ser dem.

Tyvärr blev stämningen lite dämpad i mitten av veckan när jag fick dödsbeskedet, att pappa inte finns mer. Det är sorgligt, och ni kommer vi aldrig att kunna göra något åt den relationen vi hade. Jo, jag känner faktiskt skuld där. Jag ska låta det vara så ett litet tag, men det ligger inte för mig att älta så jag kan nog komma vidare från det utan att fara illa. Men det känns faktiskt lite bra, helt ok, att må en aning dåligt. Jag önskar faktiskt så att vi hade haft det så mycket annorlunda att jag skulle ha fått känna mig nedbruten av att ha förlorat en allt för ung far.

Men det händer ju annat också, under tiden. I fredags blev allt klart, alla papper påskrivna och allt är offentligt. Cecilias och Jespers liv som mambos är snart över! De har köpt en fin trerummare på Fjärilsstigen med inflyttning i mitten av december. Det är ett lugnt och mysigt område och jag är helt säker på att de kommer att trivas helt förträffligt. Lyck till kids! Det här har ni förtjänat.