Vila i frid Lennart

I dag begravde vi lilla svärfar. Det var bara i kretsen av de närmaste; barn, barnbarn och några av barnbarnsbarnen. Ett par gamla vänner kom också. Det blev en stillsam, enkel akt i Lillkyrka kyrka. Prästen Katarina är en trevlig och lågmäld kvinna. Jag tycker om henne. Efteråt ordnade vi kaffe med smörgåstårta och så lite tårta på tårtan .. Tråkigt nog kunde varken Danielle eller Lucas vara med, båda hade varit magsjuka under natten.

Och det blev jobbigt för Amelie. Hon blev så ledsen så ledsen i kyrkan. Tankarna på vännen Hilda brakade över henne med full kraft och jag fick lämna kyrkan tillsammans med henne. Vi stod på kyrkbacken en god stund och bara grät och hulkade båda två. Jag fick lov att skjutsa hem henne. Ja, fy fan rent ut sagt.