En liten husdjurskavalkad

Alla vet att vi har alldeles för mycket djur. Det är ett passande, micklande och ganska besvärligt många gånger. Speciellt när man ska åka bort och måste ha någon som ser till dem alla. Det är sällan man kan ha en enda person att göra det heller, för den som kan tänka sig att se efter hunden tycker att hästar är väldigt otäcka och kattvakten har fullt upp med att just mata katter och gör det dessutom under lätt tvång (tonårsbarn.. ni vet hur en del av dem funkar).

Men så är det ju så himla kul med djur också. Annars har man nog inte en liten djurpark hemma :o) Får jag presentera delar av gänget? Marco, den gamle. Han är född 1984 och är ingen ungdom längre. Han tycker om att bli pysslad och riden på, men det där med ridningen är roligast om man rider ut i skog och mark. Ta det lite lugnt, se sig omkring. Hårda pass i paddocken är oändligt tråkigt, och jobbigt blir det för gamla ben. Ett lagom aktivt pensionärsliv passar nog vår herre bäst.

Lite lektionsridning en söndag förmiddag är kul på egen häst.

Vad hittar vi på till Amelie då? Hon som behöver lite go? Jo, här är Timone. Årsmodell 1996 och glad och pigg. Kelgrisen nummer ett, och gottegris förstås. Man är väl inte ponny för intet heller... Jag gillar hans färg, han är stickelhårig på fuxig botten, lite ovanligt och läckert.

Mjau. Kissekatter har vi fyra stycken, men de här två hittade jag i kameran idag. Knäppisen Emo och den mycket fiiiiiiiina damen Tigerlilja. Surtanten Trixan och fjäderväna Mögel kommer till fotografen en annan dag.

Och till slut då. Fåntratten Milda, hon är snart ett halvår ch sätter då verkligen fart på tillvaron. Voff voff.... Storlek, färg och det mesta av temperamentet har hon efter sin mor. Själva looken kommer mest från far.

Marsvinen Morot och Svinto gör som ett par av katterna: ställer upp framför kameran en annan dag.