Avdammad app

En mulen tisdag som dessutom var ledig för mig passade vi på att damma av geocachingen. Det var länge sedan sist. Vi passade på att kombinera det med att ta en titt på en rätt berömd och stor hällristning sim bara ligger några kilometer från hemma. Ja,nu fanns ingen ursäkt att inte besöka den så vi packade lite fika och åkte. Amelie, Lucas, Axel och Becky följde med mig.

Tji fick du

Färdigrymt! Hoppas vi ...

Staketet, nästa fas

Eftersom den lilla rackarhunden Becky listat ut att det går jättebra att rymma hemifrån trots stängsel måste bi göra något åt saken. Hennes knep är att sikta på en maska en liten bit upp, stoppa ut huvudet, pressa igenom ett framben, vicka lite på skuldrorna så igen om med nästa framben och vips, skutt och man är fri.

Maj

Men se här, ett sådant där sällsynt inlägg igen. Snart är det halva maj som gått också. Våren kom inte snabbt i år, för bara en månad sedan låg det fortfarande snö kvar i där det varit drivor och på norrsidor. Men så, för en knapp vecka sedan, kom våren och värmen med besked. Grönskan har exploderat och vinterjackorna känns äntligen överflödiga. Det är bara att njuta ordentligt, allt blommar på en gång och det kommer nog inte att stå på förrän syrenen också är här.

Först av allt grattar vi förstås barnbarnet Loa, han fyllde ett år den 8 maj. Igår tog vi kalaset och av oss fick han den gamla gungställningen, fast med nya fina gungor.

Den bar vi över till dem, jag, Pär, Amelie och Jesper i varsitt hörn. Det gick hur bra som helst. 

Vårt staket är klart, och det är underbart. Vilken frihet, för både oss och hundarna. Några "pinnar" och ett grindlås saknas men det kommer. Så nu är Jason välkommen att komma och leka när som helst :) I veckan hade vi besök av två av Pilas kullsyskon. Siri och Claus kom och busade ordentligt några timmar. 

Bäbis, Pila, Siri och Claus

Tråkiga nyheter på hundfronten. Vår lilla Becky har gjort sig illa i ett öga, ett stick i hornhinnan som hunnit bli infekterat innan jag upptäckte något. Fy så man anklagar sig själv för att ha varit ouppmärksam. Det blev veterinär och nu är det penicillinsalva, atropindroppar och cortisontabletter. Målet är i första hand att få bukt med infektionen (rädda ögat) och i andra att klara synen. Det är så synd om min lilla luddtuss och jag känner mig som en dålig matte.

Trädgårdsmästarna

Jag vet faktikst inte om det här är hjälpen vi ville ha. Den här lilla busken hade vi tänkt spara, den får vita fina blommor ...

Full rulle i påsk

Idag är det första april, men något lureri tror jag inte att jag har gått på ännu :)

Påskhelgen är snart över. Egentligen skulle jag ha jobbat hela helgen utom just idag men jag tog semester lördag och söndag. Jätteskönt, och jag har hunnit med massor. I fredags hjälpte vi till lite här och där när Danielle och Adam flyttade. Nu är de installerade i sitt nya hem på Viggeby!! :oD

I lördags var det först och främst hundutställning. Jag var med Pila till Kistamässan och den här gången kom min lilla pingla hem med ett excellent. Jättekul så klart!

Mkt trevlig temerament. Fortfarande mkt valpig. Bra huvud som kunde vara en storlek större. Korrekta proportioner. Korrekt vinklad. Bra rygg. En lovande junior som behöver lite mer tid på sig. Domare var Bo Skalin.

Resten av påskafton gick åt till att umgås med barnen, äta lamm med potatisgraäng och så godis förstås.

Igår for jag tillbaka till Kista, men utan hund. Jag var där för att titta på en och annan söt russkaya tsvetnaya bolonka (bolonka från och med nu). Jag har gjort mig bekant med en och annan uppfödare av rasen och vi fikade efteråt, samtidigt som rasklubben bildades. Det här är också en ras med väldigt trevliga människor runt sig. Det gillar jag, det lättsamma och okonstlade. Precis som hos bullmastifferna. Ok, hur ser en bolonka ut? Så här till exempel :)



Pyttesmå och jättesöta, och framför allt är de glada, trevliga och pigga. So, vi åkte till Hummelsta på eftermiddagen där det var dags för årets påskknyt med släkten. Det är alltid lika skoj, och nu fick vi också träffa Jason för första gången. Han är min moster och morbrors nio månader gamla storpudel som de tog emot som omplacering för ungefär en månad sedan.

Jason

Snäll och aningen blyg kanske men han gillade köttbullar. 

Släkten som träffades igår, minus Carina som tog bilden. Jennie kom lite senare. 

Till slut, idag scannade jag två gamla fotografier som min mamma plockat fram någonstans. Så söta bilder på henne själv och hennes syskon. 

Vesta och Inga

Enn, Inga och Vesta

Staketprojektet går vidare

Idag är jag nästan ledig från jobbet, jag ska bara jobba 18,30-22,00 så plötsligt har jag jättemycket tid. När solen dessutom skiner och det är så gott som totalt vindstilla gjorde det till den perfekta dagen att elda. Jag vet inte hur många kubik slånbärsbuskar vi sågat bort, åtskilliga! Den lilla oansenliga risbuskebrasan fick snart upp värmen ordentligt och då var det bara att mata på. Trots att buskarna var så fuktiga så brann det bra och på ett par timmar var ALLT borta. Så otroligt skönt, nu är det bara en hög aska kvar.

Nu är det time att fixa lite mat, men jag hoppas Cecilia vill hjälpa till med det. Hon kommer strax hem från jobbet. Jag måste ner till stallet och mocka till lilla pälsluddehästen och så ska han och hans kompisar in för natten.

I morgon är det dags för familjen Jernberg att flytta. Synd bara att jag måste till jobbet vid halvfyra då, annars hade vi ställt till med lite flyttkalasmat till gänget som hjälper till. Nu får det bli enklare, vi försöker dra fram grillen och så får det bli korv & bröd i all enkelhet.

Fynd

I förra inlägget skrev jag något om att vi ska ha upp staket runt tomten. för att få upp staketet har vi varit tvungna att röja bort en hel del buskar bakom huset, mest slånbär men också en del schersmin. Buskaget är enormt och slånbär har en tendens att breda ut sig enormt om det får hållas. Men vi har jobbat hårt när vi kunnat och nu är själva grovjobbet nästan klart. Marken är bar men frusen och det ligger mängder av prylar där som sitter fast ännu. När barnen var små, mest de två mellanflickorna tror jag, lekte de mycket i "gångar" i buskarna, det släpades helt säkert in en hel del, annat har blåst in förstås. Mest glassbunkar, bollar, små leksaker och annat skräp. Jag gick där och sparkade lite bland alla pinnar idag och se där! Ett fynd! Så precis som jag skrev på Facebook; Är det någon av mina kära döttrar som vet hur många år vår fingaffel legat i buskaget bakom huset? Finns där fler? Det fattas faktiskt ganska många.