Städa rum

Oj oj... nu tog det hus i helskotta. Jag bad sonen, nio år gammal, att städa sitt rum. "Bad" är kanske fel ord, jag sa att nu är det faktiskt nödvändigt! Kommendering med andra ord. Denna lilla otrevliga syssla har nämligen förhalats och förhalats i det längsta. Annars är han sällan så nödbedd om jag ber honom om smågrejer, som att hämta posten, bära ut sopor eller liknande. Men att städa rummet är av reaktionen att dömma en nära-döden-upplevelse *s*

Dottern, 14 år, har fått samma uppdrag. Det är väl inte riktigt glada miner där heller men hon tycks gilla läget.

I helgen har jag varit ledig och lördagen tillbringade jag i Globen tillsammans med två grannar och fyra tonårstjejer. Vi kom dit strax efter nio på morgonen och for hem någon gång efter tio på kvällen, jag minns inte riktigt vad klockan hunnit bli. Det var hästshow för hela slanten och alltihop var fantastiskt sevärt, skojigt och en hel del bra shopping. Mitt bästa köp var en vettig vinterjacka i varselfärg full med reflexer. Till ett riktigt bra pris. Supernöjd. Vi åkte i grannen Bettans jättevolvo och det var hemskt skönt att kunna gå ner till den med kassarna. Jag som från början egentligen tyckte vi kunde ha åkt tåg erkänner mig besegrad. Bilen var en god idé.

Första advent har det blivit. När vi kom hem från Stockholm i lördags kväll/natt (efter att ha matat grannens kossor) möttes jag av en välpyntad trädgård. Pär och Lucas har varit flitiga och gjort kanonfint här hemma. Duktiga!!!

Hemläxa

Jag rider, som kanske bekant, på en ridskola en dag i veckan. En grupp för vuxna, glada och trevliga människor. Vi har så skoj och vår ridlärare blir så gråhårig. Att hon börjat få nog av oss har hon löst genom att bli gravid och tänker alltså överge oss i januari. Mycket sorgligt tycker tycker vi alla, och undrar lätt ängsligt vem av de andra (krakarna) som ska få ta över oss. Nåväl, det finns något som heter Ryttartest, det är något man kan tävla i. Just Ryttartest är den allra enklaste och mest basala ingången till något som sedan blir Dressyrryttartest (men dit dröjer det nog innan vi riktig kommer till). Nåja, trots allt är det ett litet program som vi måste lära oss utantill. Så jag har övat... på papper och på köksmattan. Tänk så kul man kan ha :o)

Leo i EP

 Eftersom lokaltidningen Enköpingsposten inte har någon hemsida värd namnet tog jag en bild på artikeln med Leo som var inne i går. Så bidde det, herrn i fråga ser smällfet ut (det är han INTE, bara nästan...) och det där med hans foder ska vi bortse ifrån, det blev nog en liten missuppfattning där. Men annars var det gulligt alltihop tycker jag :o) Han är fin min lilla heeest.

Texten blir läsbar om ni klickar på bilden, då får ni upp en större bild som antagligen går att förstora ännu mer i det fönstret också.

Dötid

Hej min stackars bortglömda blogg. Ja, det är segt just nu. Som det blir mellan varven. November månad är verkligen en otroligt seg månad, jag kan aldrig sluta att bli förvånad över hur mörkt, grått och skitigt det är så här års. Nu längtar jag verkligen efter lite snö och kyla. Och SOL!! Så, färdiggnällt!

Tror jag...

Annars då? Jo tack, just nu njuter jag av min andra morgon av min sexdagarsledighet jag ordnat till. Lite timmar på pluskontot som jag är tvungen att ta ut och en semesterdag i morgon och vips så blev det så här bra. Idag tänkte jag sätta mig på golvet och trassla ut våran utomhusbelysning. Det är dags att hänga upp slingorna nu, för på söndag är det som allom bekant första advent. Ljusstakarna inventerade jag igår, och det visade sig att jag behöver några nya.

För ett par dagar sedan gick jag med i facket igen, efter ett uppehåll. Jag är egentligen irriterad på en hel del som kommer med facklig anslutning och håller väl inte alltid med om vad avtalas. Men känslan har ändå kommit igen att jag ju faktiskt står för vad grundtanken med facket är, en metod för oss arbetare att enas för att vara starka tillsammans. Detta fick räcka som argument för att gå tillbaka.

På lördag blir det heldag på Globen. Dit ska jag tillsammans med två grannar och ett helt gäng 13-14åriga tjejer. Det är dags för årets Stockholm International Horseshow. Det blir massor att titta på och förhoppningsvis lite rolig shopping också.

NU.. ska jag titta på web-TV! Det är jättemysigt att plocka fram avsnitt man missat av till exempel Arga snickaren, Stockholm Arlanda eller SOS Gute.
Men först ska kaffebryggaren på. Och när jag ledsnat på tv-programmen ska jag väl göra lite nytta, tänkte jag.

Lille gubben fyller fyra

Mitt äldsta fina lilla gulliga barnbarn Vidar fyller idag hela fyra år. Otroligt!!! I min nya dator hade jag inte många bilder på grynet, men den här är fin, även om killen vuxit till sig lite.

Grattis killen!!!!

EP på besök

Vi har här i krokarna en lokaltidning som heter Enköpingsposten. Den är inte särskilt tjock och inte står det så mycket i den för det mesta. Om man inte är hemskt intresserad av fotboll (ESK), hockey (samma ESK en gång till), rugby (ERK), ridsport (ERK igen, fast en helt annan klubb) eller dragkamp (Åsunda IF & Wallby DK) så är det mest små notiser om buset på stan och vad som händer nere på Nämndhuset. Självklart finns där en familjesida också, väldigt intressant om man känner igen något namn där (här ska jag villigt erkänna att det mest är dödsannonserna jag kikar på, stan är inte stor och allt annat än anonym). Stundtals är den här trevliga lilla landsortstidningen i behov av lite utfyllnad. Av den orsaken fick jag idag besök av reportern (journalisten?) Gunilla idag. Hon hade googlat och hittat min blogg i jakt på trevliga husdjur att skriva om. Tidigare har hon skrivit om diverse smådjur och någon hund så nu var det dags för en häst. Så nu fick min Leo chans att få vara med i tidningen (själv höll jag mig längst ut i grimskaftet när kameran kom fram). Nu får vi se när den lilla artikeln om honom dyker upp i tidningen, det beror sig på när den liksom behövs.

Det var lite kul hur hon fick fatt i mig också. Min blogg nämner mig bara som Suss, inget efternamn men läser man noga så förstår man snart ungefär var jag bor i alla fall. När hon kommit så långt slog det henne att hennes dotter är kompis med en tjej, bonddotter, som är uppvuxen här på Trögden. Hon ringde henne och frågade om hon kände till någon Suss med hästar och andra djur. Och jo visst gjorde hon det, vi har nämligen jobbat ihop en hel del. Och det där säger det mesta om lilla Enköping med omnejd; Alla känner alla, och gör man inte det så är man nog släkt med varandra åtminstone.

Hästintervju

Jag har blivit uppringd av en journalist, eller reporter kanske, som arbetar på vår lokalblaska Enköpingsposten. Hon gör en liten serie till tidningen där hon berättar om olika djur. För att få uppslag hade hon sökt på bloggar vars författare finns i utgivningsområdet och hittat den här. Tjaha... joho.. och så ringde hon då och frågade om hon kunde få komma någon dag, fredag bestämde vi, och prata om/med en av hästarna. Så det får ju bli Leo då. Undrar om han tänker svara på frågorna själv eller om jag måste hjälpa honom :o)

Dessutom vill jag gratta världens bästaste kusin vitamin Carina som fyller några fjuttiga år idag. Hipp hipp HURRAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA

En lammhistoria

Saxat ur min rid- och hästblogg (http://coeurdelion-suss.blogspot.com/):

Under eftermiddagen fick Amelies kompis Maja låna min Leo för att rida tillsammans med Amelie & Soraya, Emelie & Herkules och Rebecca & Akleja. De red ner förbi slamdammarna och bort längs Blackstafjärden och vände sedan hem samma väg. På hemvägen såg tjejerna att det lamm de lagt märke till igår, och och som till synes verkade helt ensam i en grannes hage (Wärnstas), var kvar idag också. De red hem hästarna, gick tillbaka och fångade utan svårighet in det utmattade lammet och bar det hela den långa vägen tillbaka. I stallet frotterade de den torr, gav den mat och vatten. De försökte ringa till grannbonden, både honom själv och till äldste sonen, som är en av deras kompisar. Först fick de inga svar, men de ringde tillbaka efter en stund. Bonden själv kom i sin pickis med alla de fyra barnen med. Han var över sig av glädje och tacksamhet och berömde dem om och om igen för att de gjort en sådan bragd. Lammet, som redan piggnat till lite, fick åka med hem. Dagens solskenshistoria :o)

 

Gråa hår

Först ska jag be Malée om ursäkt för att jag luras! jag lovar att det inte var meningen ;o) Och så måste jag göra min kära Ehnangel besviken, den lilla Betty Boop-tändaren finns endast i gult, grönt och blått, jag kollade igår.

Just nu sitter jag med en massa färg i håret, jag tog i lite för mycket för det rinner och fy så irriterande det är. Det kliar och svider ;o( Jaja, men vill man bli fin får man lida pin. Jag hoppas i alla fall att jag blir fin. Åtminstone finare än jag var nyss, det är något hemskt så gråhårig jag (unga människan) börjar på att bli. Speciellt i hårfästet, där finns snart inte ett enda normalt råttfärgat hårstrå kvar. Det är tur att det finns ungdom på flaska och tub! Strax dags att gå att skölja ur nu..

Mums mums

Mat är en källa till väldigt stor glädje för både mig och min familj. Och till stor förtvivlan ibland. För det är inte enkelt alla dagar att komma på något som alla gillar, till ett rimligt pris och inte tar halva dagen att tillreda. Nu har jag bara två barn hemmaboende, uppenbart (se gårdagens inlägg). Dom är faktiskt inte allt för svårflirtade. Båda har överraskat mig de senaste dagarna; Amelie talade om att hon älskar alla möjliga sorters bönor och önskar det, Lucas blev lycklig när han såg att jag satt igång att grodda lusernfrö, det gillar han att vräka i sig på mackorna.

Men fantasin.. den tryter allt som oftast och då är jag superglad att det finns ställen att hämta inspiration ifrån. Jag har några favoriter. ICA's tidning Buffé har ofta massor av bra rätter, mycket bättre än COOP's motsvarighet tycker jag. COOP har däremot ofta små gratis receptfoldrar i butikerna med kul mat. Sedan är det Internet, här finns ju verkligen ALLT! Min favoritsite är Tasteline. Där hittade jag dagens recept Petras tacoburgare med fruktig champinjon- och pinjenötsallad. Testa den, den var verkligen jättegod. Barnen gillade det också men hade nog önskat lite mindre av den röda chilin. Det är lite knepigt med dem, de är så olika starka och det är inte alltid så lätt att gissa hur det ska bli.

I morgon tänkte jag fixa pastagratäng med tonfisk, på fredag får barnen röra ihop pulvermos och koka ploppkorv (varmkorv med skinn).

Jamen Cissi då...

Ja hon är rolig vår fjärde dotter i ordningen. Hon bor fortfarande hemma, officiellt i alla fall. I praktiken kommer hon hem någon gång i veckan och byter sin smutstvätt mot rena kläder. Resten av tiden bor hon hemma hos sin pojkvän Jesper. Cecilia har ett rätt stort rum där det lätt ryms säng, soffa, TV och ett skrivbord. Lillasyster, alltså dotter nummer fem, bor i en liten "skrubb" där det precis går att vända sig runt och har länge längtat efter lite mer utrymme. Så dotter nummer fem skrev idag ett SMS till sin lite äldre syrra, ungefär ordalydelsen "Jag borde få ditt rum, du är ju ändå aldrig hemma". Hon fick snart svaret "Ja, det kan du väl, jag flyttar ändå ihop med Jesper i helgen".

Ja tack för den infon kära dotter, haha...

2,5" -> 3,5"

Idag fick jag meddelande från den lokala datorbutiken att de fått hem den lilla fiffiga adaptern jag bett dem fixa åt mig. Det var en till synes väldigt enkel sak, en liten "platta" med massor av piggar på båda sidor och en sladd med en liten elkontakt. Det fina var att ena sidan passade i en vanlig IDE-kontakt och den andra i den lilla pluttiga hårddisk som suttit i min gamla laptop. Elkontakten förstår nog alla vad den ska vara till. Perfekt! Och det fungerade!! Alla mina filer gick att rädda, eftersom disken faktiskt inte var trasig som resten av datorn var så det var bara att plocka allt jag ville ha. En bild på ett par leriga gummistövlar var en som jag hittade, och det passar ju finfint så här års. Lera är ju något vi kommer att få dras med här vid oss de närmsta månaderna när snön lyser med sin frånvaro precis som minusgraderna. Ett uttjatat tema möjligen, men jag kan aldrig upphöras att förvånas av hur mycket lera det faktiskt kan finnas!! Helt otroligt.

Idag har jag varit ledig. Fullspäckad dag som vanligt, men det roligaste var att jag faktiskt hann åka ut till Nettan i Säby och se hur de fått det i sitt nya hem. Huset är fräscht och rymligt, särskilt om man jämför med hur de har haft det nere i Torsvi. Mickan var också där med lille Vincent. Nu när jag fick båda bebisarna bredvid varandra så kan man se att Svea är på god väg att växa om sin sex veckor äldre kusin.. en stadig tjeja det där .o) Båda bebbarna var så gulliga och glada och skrattade åt sin mormor <3

Sedan var det full fart in till stan, handla mat, hämta barn och laga mat. Hovslagaren ringde och undrade om han kunde komma redan halv fem.. tack tack sa jag och rusade ut efter pålle. Hann inte ens in i stallet med honom så var hovis där. Betalt ville han inte ha; Det tar vi en annan gång... han är för snäll!!!!

Otto

Den här vovven heter Otto och blir ett år på alla hjärtans dag i februari.
Han har just blivit vovve i familjen.. typ. Det är Danielle och Adam som köpt honom. En omplacering på grund av allergi. Åh, vilken trevlig och jättesnäll hund han verkar vara! Vänlig, lugn och väluppfostrad. Jag blev hemskt förtjust i honom på en gång. Hans gamla matte sålde honom med sorg i hjärtat förstod jag. Hon är föresten en riktig kändis. Alla gillar väl Teliafamiljen?! Ottos före detta matte är dottern i reklamfilmerna.

Idag fick jag hem Leos nya halvtjocka täcke som jag ropat in på Tradera för 320 kronor. Helt nytt från en webshop är det och jag blev så glad när jag provade det på honom. Det var så fint! Det är formsytt och sitter som gjutet, precis lagom tjockt och varmt när det är lite halvkallt som det ofta är så här års. Det är kul när man känner att man verkligen kan göra fynd sådär. Tradera ÄR bra, bara man har koll på vad sakerna egentligen kostar. Just den här prylen har jag sett på olika ställen för priser runt 900, så det är klart jag är nöjd just nu. Och pållehästen också hoppas jag som kommer att vara varm och go i natt :o)

Ridblogg

De flesta av mina stallkamrater skriver rid-/hästdagböcker i små fina skrivhäften. Det är ju faktiskt jättebra, då kan man gå tillbaka om något särskilt hänt och så vidare. Tyvärr brukar jag inte vara så flitig, jag började glatt på en när jag köpte Leo för snart 1½ år sedan. Jag tror jag skrev i den en tre-fyra gånger.

Nu gör jag ett försök att skriva i en blogg istället. Så om någon är intresserad så finns den på den här adressen: http://coeurdelion-suss.blogspot.com/

Betty Boop

 
Tänk att jag kom att tänka på en viss Helena Ehn när jag hittade den här i butiken idag. Jag var ju tvungen att köpa den. Varje gång jag tänder ett ljus med den kommer jag att tänka på dig :o)

Äntligen en bild

Nu har jag pillat in Picasa på datorn så nu kan jag börja få in en och annan bild här på bloggen igen. Jag är glad!! Jag älskar att fota och att leka med bilderna i datorn. Just den här var en jag fann i kameran, alltså inte dagsfärsk.. så här grönt ute är det inte längre, men eftersom jag inte haft någon dator har det inte varit så inspirerande att fota heller. Men nu så!

Picasan duger jättebra till blogfoton, men så fort jag fått mitt Windows7 ska jag installera ett lite mer avancerat progra.. längtar :oD