Hemma igen

Idag vill jag bara berätta att Leo har kommit hem igen efter att ha varit på sommarbete några kilometer bort över sommaren. Nu är han tillbaka och det känns så väldigt roligt.

Innan Amelie och jag cyklade iväg för att hämta hem pålle hann jag upp en snabb sväng i skogen. Jag kikade efter blåbär, men hittade inte så mycket först. När jag var på väg att ge upp hittade jag ett ställe med massor, men hann inte plocka så mycket. Orkar jag ska jag gå dit igen när jag är ledig i veckan.

Nu ska jag tömma min tekopp, kolla in senaste nytt på Facebook, och sedan plums i säng. Jag är TRÖTT och mina ben och fötter värker efter en lång helg. Jag har både jobbat och hunnit med ett kräftkalas i Bro förutom det jag berättat om redan. Puh..

Min fina hemstad

Mycket skoj kan man hitta på YouTube, men den här är nog det bästa och gulligaste jag någonsin sett. Jamen.. lyssna bara!


Young Californian man in love with a woman that will only shop in Enköping. Features Enköping, Sweden and Who Dat?

Svärfar

Igår fyllde min lilla svärfar 93. En gammal man. Eftersom han och svärmor sedan en knapp månad tillbaka bor på Trögdshemmet, där jag ju också jobbar, träffar jag dem betydligt oftare än förut. De flyttade närmast hit från Runhällen utanför Heby, men för bara ett drygt år sedan bodde de i Fellingsbro nära Lindesberg. Svärfar behöver betydligt mer hjälp nu, svärmor med för den delen, så en flytt till ett äldreboende var på tiden.

Hur som, igår fyllde han år och vi var ner. Det var en jämn ström av gäster: barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Ett tag stod det tre babybilstolar i hallen. Det var barnens kusin Lennart som kom med sin lille Tim, Mickans Vincent och Nettans Svea. Det blev rätt surrigt i deras lägenhet :o

Svärfar själv då? Han satt i sin kökssoffa, och rätt som det var hade han somnat på sin post. Vi eskorterade honom in till sovrummet och sedan sov han sig igenom hela kalaset.

Datordoktorn funderar

Min mor har tröttnat på att mötas av rubriken "Köksbordet" när hon går in på min blogg. Lite lustigt, den har bara legat i fyra dagar och jag tycker inte det är så lång tid att vänta på nya inlägg. Men det är väl säkrast att försöka hitta på något nytt att skriva om då :o)

Jag var upp till nämnda moder och hennes sambo/särbo/båtbo idag, deras dator är lite knepig så jag skulle försöka få lite fason på den. En del fixade jag, den mycket viktiga Skypen var det viktigaste. Men de har på något sätt lyckats få ett program installerat på datorn som jag härmed utfärdar en varning för. Det heter Windows Protection Suite och efter en del sökande efter info på nätet kan jag konstatera att det är en så kallad parasit. Det utger sig för att vara ett virusprogram och Windows tror på detta. Programmet producerar mängder av falska varningar och uppmanar den drabbade att uppgradera programmet till en full version för X antal $ för att bli kvitt problemen. Programmet är mycket svårt att avinstallera om man inte vet vilka processer den kör eller i vilka rotsträngar den har lagt kod. Nu har jag hittat vad jag behöver, så lugn familjen Roberg; det fixar sig!!

*~~~~~~~~~~~~~~*

Amelie har blivit inblandad i den lokala friluftsföreställningen Enköpingslif som spelas med fyra föreställningar den här helgen. Det ingår några hästar i ensemblen och hon och ett par ungdomar till sköter om dem bakom scenen. Roligt tycker jag. I morgon ska jag in och kika lite tänkte jag. Vi har inga biljetter men vi tycker det viktigaste är att få se dottern på sin post :o)

Trevlig helg, gott folk!

Köksbordet

Idag blir det två inlägg i bloggen, och det är rekord för augusti det. Jag har varit mer än lovligt lat på den fronten, men semester är semester, det händer inte så mycket. Men nu är den slut och Vardagen är tillbaka.

De senaste dagarna har kretsat kring familjens köksbord. En gammal trotjänare som jag tror vi köpte -89 eller -90. Då var det inne med furu och bordet var så snyggt och fint. Sex barn, otaliga av deras kompisar, kalas och julmiddagar har gått hårt åt det men det har troget, om än lite avdagat, stått oss bi.

Men en dag öppnade frun i huset (betyder; jag) ögonen och upptäckte; Vilket gräsligt fult bord! Nött, slitet, skavt och stött. Köpa nytt? Nja, pengarna behövs till annat och bordet är ju stadigt, rymligt och praktiskt med sina lådor. Så efter lite spanande i trappskrubben fann jag en nästan full flaska lackbets i färgen mahogny, ädelträlack, slipmaskin och gott om slippapper och skruvdragaren att dra till här och där med. Dessutom trälim och några tvingar att laga den trasiga lådan med.

En hel dag gick åt till att slipa skivan och underredet (visserligen med otaliga kaffepauser) och sedan började förvandlingen. Lackbetsen räckte inte riktigt men COOP bygg hade rätt nyans och där skaffade jag också en halv liter lackfärg som jag bad att få i nyansen August. Den tunnade jag ut och målade underredet med. Det ska se lite "skabby" ut!

I morgon drar jag på fjärde, och sista, lagret klarlack på skivan, sedan får den härda ett par dagar. Sedan blir det invigning och vi slipper äta i vardagsrummet längre..

Storleksskillnad

Det skiljer fem veckor och tre dagar mellan Vincent och Svea. De var på ett ungefär lika stora vid födseln. Det syns att det händer lite på en dryg månad. Fotot har Mickan tagit, hon har äntligen skaffat en användbar kamera så nu lär jag bli bildbombad av henne :o)

Ett smakprov från Riga

Så mycket att berätta o resan finns inte egentligen. Vi åkte på en vanlig 40-timmarskryssning med Silja-Tallink 28 juli, en tisdag. Lugnt, nästan bara barnfamiljer och pensionärer. På ditresan åt vi buffé och sedan slocknade vi sött i vår hytt redan vid elvataget. Vi var trötta allihop.

Väl framme promenerade vi upp mot gamla stan utrustade med en bra karta vi fick ombord. Amelie hade grundat med Toffife vilket inte var så smart med tanke på att hon inte hade några Lactrase med sig. Jag fick tillfälle att ta många foton på änderna som simmade i Pilsētas kanāls medan dotterns mage krampade. Ett elände det där.

Vi traskade genom parkerna längs kanalen och kom så småningom fram till den lilla bron som går över en stickkanal. Räcket är inklätt med graverade hänglås, älskande par låser fast sin kärlek och kastar nyckeln i vattnet. Vackert, tycker jag.

Vi tog oss in mot gamla stan, studerade monumentet Tēvzemei un Brīvība (Fosterland och Frihet) som vaktades av tvenne unga män. De klarade att stå totalt blickstilla. Klädseln inspekterades och rättades till av speciell personal med jämna mellanrum. Dagen var mycket varm och solig (det tackar vi för) så vi blev förstås törstiga. En iskall öl till mor och far och cola till barnen. Därefter promenerade vi bara runt, runt. På eftermiddagen åt vi utsökt mat på en fin uteservering. Hemresan närmade sig och vi fick en skön avslutning på färjans helikopterdäck med utsikt över landskapet sett från floden Daugava.

Om ni är inne på Facebook, och har mig på er lista, så finns det betydligt fler foton bland mina album där. Välkomna dit också!

Dagens lilla Svea

Så här fint besök har jag haft hemma idag. Nu är hon 10 dagar och jag tycker hon är så liten så liten. Vincent tycks mig mycket större, men jag har faktiskt inte sett dem tillsammans någon gång ännu. Det måste jag få göra snart. Här myser hon på Lucas lammskinn Ludde.

Tidigare på eftermiddagen idag var vi hem till Pärs brorson Lennart som fyller 30 år just idag. Vi köpte en ljudbok, det brukar han tycka om. Det blev Mankells Kinesen och som tur var hade han inte läst (hört) den. Vi blev bjudna på smarrig smörgåstårta med räkor och sedan jordgubbstårta. Gott-gotti-gott-gott :o)

Dag efter dag

Det finns inte så himla mycket att berätta just nu tycker jag. Dagarna går och fylls av sådant som jag visar med bilderna här. Rätt trivsamt tycker jag. Det är väl precis som det ska vara när man har semester.

En riktig sommardag

Vilken dag! Äntligen äntligen är det lite sommar, så där som man vill ha det på sin semester. Varmt och sol och inte allt för mycket att göra. Och eftersom poolens gradtal orkade sig så här högt lyckades jag till och med locka ner min kära make i vattnet. Det satt liiite hårt åt, men med en öl så gick det faktiskt. Sedan fick jag knappt upp karln... så kan det vara.

Nu ligger det lite kött på grillen och i ugnen står det en gratäng med broccoli och fetaostkräm, spetsad meden aning finhackade soltorkade tomater. Det här blir mumma skulle jag tro.

Här är Svea

Den här bilden har jag norpat från Ackis webbisar. Den lilla familjen kom hem idag och jag har träffat sötnosen. En riktigt söt flickig flicka som alla, Nettan och John också; redan kallar Svea, så de har nog svårt att byta ut det till något annat :o)

Nettan blev förlöst av en kändis förresten. Det var den mysiga barnmorskan Tinta som var med i vårens säsong av Sjukhuset. Hon var tydligen lika go och rar som hon verkar vara från TV-rutan.

Svea(?)

I natt strax efter klockan tre fick Nettan och John sin lilla flicka, 3920 gram och 53 centimeter. Hon ska kanske får det fina gamla namnet Svea (jag hoppas att de bestämmer sig för det, det är så himla gulligt). Bilder med mera kommer när jag har lite bilder, än så länge har jag fått se underverket på en liten MMS-bild och hon ser så fin ut.

Jag undrar jag... kanske...

Nettan har gått med envetna, men inte så starka, värkar sedan småtimmarna i natt. Cissi är hemkallad från pojkvännen för att snabbt kunna rycka in som barnvakt till Vidar, men någon panik verkar det inte riktigt vara än. Nu håller vi tummarna att något händer det närmsta dygnet. Datumet var satt till 24 juli, men den här krabaten verkar betydligt mer envis än sin bror (som lät vänta tre, eller var det kanske fyra dagar, på sig). Eller som sin kusin Vincent som trivdes så bra i sin mammas mage att han stannade i två hela veckor.

Grattis min älskling

Idag fyller han år, min lille gubbe :oD


Puss puss puss puss puss puss puss puss osv...