Leo Love

Får jag presentera min nya kärlek!? Leo heter han och är nog det sötaste man sett. Här presenteras han visserligen inte av mig utan av äldsta dottern A som också är med som "hästägare" på ett hörn. Leo är min! Och dotterns, så mycket hon nu hinner med familjeliv och allt. Det känns ändå tryggt att ha henne med på vägen, då finns alltid back-up om man vill åka bort, blir sjuk eller något annat. Dessutom tyckte jag att hon, dottern, behövde hitta tillbaka till ett eget intresse. Att vara småbarnsmor kräver mycket.

Vem är Leo då? Jo, han är killen jag hittade på en annons. Faktum är att jag bara snubblade på den, jag skulle inte alls ha någon häst utan satt och slösurfade på sidan för att se lite vad som kan finnas om runt ett år när fodervärdskapet går ut på lilla dottern A's ponny. Då funderar vi på att köpa något till henne. Men så såg jag bilden, vacker tänkte jag. Läste texten och föll som en fura! Jag bara visste! Nu har vi honom ett tag på foder, och jag är nästan helt säker på att det blir köp efter det.

På kryss

I söndags var det dags för barnkryssning. Tre morsor med barn på en båt med en medelålder på passagerarna som låg någonstans på 67+. Men vad gjorde det? Det blir så kul som man gör sig och drinkarna, som hade somriga namn som "Summer breeze" och liknande, smakade gott ändå. Dessutom kändes det rätt mycket tryggare att ha kidzen farande runt på båten bland alla rullatorer än om det hade varit ravefest ombord om man säger så. Tre glada morsor; Lisen, jag och Helena

Ett gäng glada barn; min lille son ville inte vara med på bild så Helena fick vara med på ett hörn istället. Hon krävde ungefär samma passning som alla andra på det här fotot *haha*

17 maj

Så blev man då ett år äldre. Vill ni se mina allra finaste födelsedagspresenter? Den fina cheese-caken bakade dottran Cecilia åt mig. Hon vet hur mycket jag älskar det, och eftersom jag inte tycker om vanliga tårtor så... MUMS!
Och här, här är LEO! Han är egentligen ingen present, jag har skaffat honom själv och tanken är att Nettan (ja, det är också en dotter..) och jag ska ha honom gemensamt. Men han kom hem hit på självaste min födelsedag. Det känns som den bästa present jag fått på länge. Han är ljuvlig, och nu ska vi bli kompisar.

Vickan vikarie, for ever?

Jamen just ja... har jag nämnt det... att numera kan jag som gått som någon slags evighetsvikarie på ett sjukvik säga att jag inte är vikarie längre.

Nu är tjänsten min!!!!!!!!! :oD

En och en halv vecka i maj

Men så äntligen har mitt ADSL kvicknat till så pass att det gick att ladda upp bilder igen. I alla fall utan att det skulle ta en kvart per pytteliten fil. Det var roligt tycker jag så nu kommer det en hel hög!
Ser någon var maken och lille sonen är? Jo de står mitt ute i havet, och var finns det hav? Jo runt Gotland förstås. Den 1 maj åkte jag och mina gossar över till vår sköna sommarö för att plock ut husvagnen ur sitt sommaride. Vädret var härligt hela tiden, vilken tur man kan ha!

Vitsippor blommade överallt runt vår camping. Det är underbart att komma till ön på vårenoch få se den i en annan skepnad än den som de flesta turister ser. Det är vackert hemma också, men det är speciellt där.

Lille gubben plockar blommor till mamma. Då blir mamma glad.

Husvagnen då, den ska också få lite nytt tyckte vi och det blev nya dynor till stolarna i förtältet.

En ny fin grill fick det bli också, den gamla hade fått rosthål i botten.

Grillkillar

Liten grillkille

Det här hör också husvagnslivet till i allra högsta grad

Väl hemma i Mälardalens gröska igen var det snart dags att släppa våra hästar på sommarbete. Hagen är så vacker med kuperad terräng, dungar och stor är den också. Timone till vänster,Daimler till höger och han är vår grannes unga halvblod.

Man måste bekanta sig med varandra ordentligt

Lilla Vidar, mitt söta barnbarn, är på besök ibland också

11 maj fyllde Timone tolv år. Här får han en kram av sin matte kvällen innan

Marco ligger och slappar medan ompisen Trixie ser på

Grannens snygga halvblod, två år gammal tar en vilopaus han också

Färskt sommargräs kan göra fula fläckar på vita fina hästben också :o)

Sommarhagens gäng

Och så jag, taget i hamnen nedanför vår lilla camping

Segt

Alldeles nyss gjorde jag i ordning en knippe bilder som jag tagit de sista en och en halva veckan. Jag tänkte lägga in dem och berätta lite vad vi gjort den tiden, det har ju varit så mysigt vårväder och färgerna i naturen har exploderat. Det blir ofta glada kort då. Och jag är väldigt glad, av mer än en orsak. Så mycket roligt har hänt så man kan ju inte annat än må gott.

Men vårt ADSL har tydligen bestämt sig för att slöa ner mer än rejält i kväll, så inget funkar. Lilla dottern A vill fixa med sin bilddagbok, men det funkar inte heller.

Så jag väntar lite med det, att berätta, jag hade ju tänkt illustrera en del av det liksom. Funkar det lika illa att ladda upp dem i morgon som i kväll får jag tänka om.