Snö

Idag blev vädret lite anorlunda. Det har snöat och blåst. Kanske inte så mycket av varken det ena eller det andra men vi som bilvit bortskämda med sol.. ja.. vi är bortskämda :o)

Hur som helst höll vi oss till Tandådalen Östra idag, egentligen ligger det på promenadavstånd från huset vi bor i, men knappast med pjäxor på. Lucas hade tråkigt nog ont i precis hela kroppen idag, speciellt i benen(!!!) och vägrade åka skidor alls. Det blev pappan som fick offra sig på att ta med honom hem igen. Han har ändå inga googles som täcker glasögonen så han skulle ha fått det jobbigt idag i alla fall.

Tjejerna stannade kvar nere i dalen, det finns ett par riktigt bra barnbackar där som inte är allt för korta. Jag tog Östliften upp, och första gången upp på toppen. Det gjorde jag bara en gång, det blåste alldeles för mycket för att vara riktigt kul.

Ett par timmar höll vi igång, men sedan knorrade magarna och Pär fick komma och hämta oss. Eftermiddagen har alla utom den stackars pappan tillbringat i Poolariet. Det var skönt!

Morgondagen är tänkt att bli vår sista dag här, frågan är bara om vi kan åka skidor. Det väntas både vindar och massor av snö.

Högfjället, barnens favorit

Idag fick barnen önska sig vart de ville åka ochdet blev Högfjället där de tycker att det är lite lagom svårt. Inte mig emot för det tycks som om det alltid är mycket mindre folk där än någon annanstans. Det passar mig bra som gärna har gott om plats i backarna. Högfjället har också en hel del olika småbackar för barnen att variera sig emellan, medan jag tycker att de tar slut alldeles för fort. Jag suktade uppåt den långa liften Vargen men fick inte medmig någon upp. Tjejerna vågar sig inte på ankarliften, Pär ville att jag skulle kolla om jag trodde att han skulle klara nerfarterna, bara Lucas kunde tänka sig att åka med, men som sagt.. jag ville nog kolla först. Dessutom har jag aldrig åkt lift med en liten knatte, det känns lite läskigt. Men så åkte jag upp, och OJ så vackert det är! Dimman kom rullande in.. men så fint. Och nästan tomt i backen.

Den här bilden tog jag uppåt fjället från platsen där man kliver av liften, se så fint det är!!! I LOVE!!!

Jag tog med Pär upp sedan, men då låg dimman tät på toppen och det var synd att han inte fick se utsikten.

Matsäck avnjöts.

Ännu en matsäcksätare. Tråkigt nog fick Lucas och Felicia aldrig upp värmen igen efter det att vi ätit, och Pär skjutsade hem dem. Amelie och jag stannade kvar och åkte en stund till. Och jag fick med ungen upp i liften! Vi tog gröna Åsa ner och Amelie.. ja inga problem! Svisch for hon iväg :o)

Gänget splittras

Idag åkte Mickan och Anna-Karin hem till Enköping igen. Anna-Karin illamående, det verkar vara magsjuka, och de hade fått stanna flera gånger på vägen hem på grund av det. Måtte inte vi andra ha blivit smittade!

Jag sitter här och försöker ladda upp ett par små filmsnuttar på YouTube för att Fiffis föräldrar och våra äldre barn ska kunna få se hur duktiga alla våra nybörjare blivit på bara två dagar. Tyvärr verkar det ta en oändlig tid.

Trolldag

Först av allt en hälsning till kusin Peter. Jajamen, du har alldeles rätt! Nummer 1 är det. Kom och knacka på en kväll om ni har lust. Det kan hända att vi smyger förbi ert hus en eftermiddag också.. Det finns de i familjen som påstår att det alltid är så här man hittar mig. Jag tror att de bara ljuger!
Kvällsnöje

Idag blev det Hundfjället. Vi hade lovat ungarna Trollstigen om de var flitiga att träna igår. Det hade de ju varit så det var klart vi åkte dit. Vi började med att ta långliften upp. Premiär i ankarlift för alla barnen och för Pär. Vi parade ihop Lucas med Anna-Karin eftersom hon är mest driven, jag tog lite småskraja Amelie och Mickan och Felicia fick åka ihop... lite lagom krattiga båda två (fast jätteduktiga är de, menar att de är rätt jämbördiga) och Pär fick åka själv. Det gick hur bra som helst, bortsett från att det blev stopp på liften i tio minuter och vi stod mitt i det brantaste partiet då. Jobbigt med barnen som började bli lite rädda till slut. Men så kom vi upp. Vilken belöning! Utsikten är enastående!

Vi kom ner till trollen efter en lång skön slinga. Kul tyckte barnen. Åt fanders för mycket danskar sa vi, men de måste ju få finnas till de också. Men varför skulle alla vara just där vi var????

Amelie hittade sitt favorittroll Kribbe

Och Felicia gillade Hugo

Medan Lucas helst snackade med en tjäder

Här kunde man köra rakt igenom stugan

Troll har också hästar

Det var gott och mysigt att landa i en grillhydda. Korv och bröd stod på menyn

Det är inte så kallt, som synes. Men vackert med vattnet som porlar

Blir det snö tro? Himlen var väldigt mycket mer rosa än vad som syns på bilden

Amelie och Felicia avslutade dagen med Slurry, eller vad det nu heter. Issörja efter en dag i snön.....

Dag två. Det lossnar!

Vi börjar dagen med igår kväll. Ja, ni ser hur vi har det... en mysig brasa och öl..
Och så börjar en ny dag. Dagen idag. Vilket väder!!!! Sol, termometern stannar på -6 och bara lite vind.Helt perfekt. Så här ser "vårt" lilla hus ut. Vi bor på övervåningen, tio bäddar. Bottenvåningen är under renovering (alla möbler står i matsalen här uppe men det stör inte så mycket, vi har gott om plats ändå). Nästa år kanske det här huset kan vara något för Söderlundsklanen! Blir vi inte fler än ca. 20 personer är den helt perfekt.


Här kommer historien om Lucas. Killen som vrålande av vanmakt och ilska slängde sig i Musse-backen idag och skulle lämna igen skidorna, åka hem till huset och stanna där resten av veckan. Tårarna sprutade. Inga mutor hjälpte, jag (mamma) försökt med att han fick bestämma maten idag om han bara lärde sig svänga lite och han ville ha tacos. Men inte ens det hjälpte. Han fick åka mellan Anna-Karins skidor, vi hjälpte honom att styra.... han blev bara argare. Men så fick han vara i en halvtimme, en banan,en kopp choklad och en pappa som inte "försöker lära" honom något. Dagen slutar med att nu åker han själv upp och ner i både Musse och Skutt. Glädjestrålande ropade han i liften där vi stod högst uppe; Det blir tacos idag!!!!!!

Felicia är en modig tjej, hon var den första av barnen som slappnade av och vågade sig på att bara köra på och kunde svänga lätt och fint! Whay to go, girl!!!!


Fin restaurang fick servera den nödvändiga chokladen. 30 kronor koppen är ett rån! Till i morgon har vi investerat i O'boy, i morgon blir det termos och koppar med ut i backen.


Mickan kämpar på. Duktigt, men så har hon åkt förr även om det var väldigt många år sedan, men visst märks det att hon har åkt. Kanske var hon 12 år när hon åkte med en familj.

Amelie, lite försiktig i början och var nära att ge upp idag också. Men även för henne gjorde chokladen skillnad. Nu fräser hon på hon också, hon bara dyker ner för småbackarna.

Det är så himla kul att alla barn nu klarar sig själva. Och skönt för Anna-Karin som slipper knäa med ungarna mellan sina skidor, hon har problem med sina knän och började på att känna av dem. Men nu slipper hon! I morgon blir det ny skidåkning. Undrar vad vi hittar på då??

Bättre än Thailand? Första dagen i Sälen

Förmiddag, dags att bila iväg för att skaffa det som behövs för en vecka i fjället! Se vilken skitig bil vi har! Lera från sörlandet har följt med oss upp.. Den andra bilen är full med kattspår :o)Lucas gillar att busa i drivornaFliesbergs fick hjälpa oss att plocka ihop skidor och allt annat. De var hjälpsamma och trevliga, ingen stress eller jäkt. Rekomenderas!Nu har vi åkt en timme eller så och barnamagar börjar knorra (Lucas + Michaela), vilken tur att MacceDonken finns mitt i backen....Mickan och Anna-Karin
Lucas gör sig redo att åka hem till Östra Gusjösätern
I backen bakom huset, nedfarten till undervåningen...där övar Amelie och Fiffi. Tjejerna var försiktiga av sig och ville göra så de här timmarna vi hade på oss idag. I morgon ger de sig också på liftarna.

Framme i Sälen!

Nu är vi i sälen! Strax dax för frukost, sedan ska vi ner för berget och hyra utrustning där det är lite billigare (läs; rätt mycket billigare närman är en stor familj). Sedan ska vi äntra barnbackarna så att alla får prova på!

Mina kära datorer

Så! Då har jag beställt prylar till datorerna igen. Är det inte hästen som ruinerar mig en dag så lär det vara detta med datorerna. Ändå har vi absolut inga värstingapparater. Nej, det är helt vanliga plockdatorer (som jag då sannolikt byggt själv) med standardkomponenter. Grejen är bara att vi har fem! I en familj med sex personer och det känns nästan som en för lite ändå. Lucas får antingen slåss med sin syster eller sin pappa för att komma åt någon. Oftast är det pappa han lyckas klå på fingrarna :)

Ja, och så är det då Mickans dator. Hon bor inte hemma längre, ju. Den har jag också byggt ihop. Hon kom nämligen på att hon kom billigare undan om mamma bygger datorn än om hon köper en färdig. Men snåljåpan ville inte kosta på sig ett Windows. Nähä, hur gör man då undrar jag? Hon har lite för höga förväntningar på mig ibland. Förr i tiden hade jag inga skrupler att använda falska Windowskopior, men det är åratal sedan jag slutade med sådant. Det funkar liksom inget bra längre. Så jag installerade Ubuntu på den och det gick bra. Jag gillar det operativsystemet.

Ända till det var dags för henne att installera sitt 3 mobila Internet. Funkade inte alls! Trots att jag letat genom nätet och hittade många tips och råd från andra som fått igång sina modem, men lik förbaskat fungerade det inte. Mickan fyller år i september. Men nu får hon sin födelsedagspresent i förväg. Jag beställde ett Vista OEM, allra enklaste Home Basic-versionen, därmed får hon vara nöjd.

Men så tänkte jag att min lilla laptop (hemmets enda icke hembygda dator) skulle få en ny mus, jag hittade en söt svart och grön. Ville jag ha! Och vore det inte flinkt med lite mer minne i samma lilla dator. Jo för 17, de är inte så dyra längre. Och Amelie vill ha ljud i sin, och inga högtalare har hon så det blev ett par sådana också. Summarunt 1500, inte så farligtändå. Musen och högtalarna var billiga, så det så!

Retligt

Vårt bedrövliga sovrumsgolv har fått ge vika för ett nytt laminatgolv. Jag mäter och jag räknar. Jo, det kommer att gå åt sex paket och då får vi lite lite grann över också! Perfekt! Glada i hågen rattar vi till Västerås och till IKEA. Vi plockar åt oss deras allra allra billigaste golv. Inget fel på det! Det duger i ett sovrum!

Så hem och börjar lägga. Det går bra.

Sista varvet närmar sig. Sista paketet också. En lätt skum känsla börjar ge sig till känna i magtrakten. Kommer det här verkligen att räcka till??? Räknade jag för snålt ändå??

Svar: JA!

Man bör faktiskt tänka på att sista varvet ofta betyder att man får lov att längdsåga skivorna.

Som synes på bilden. När alla brädor var slut och vi bara hade lite smala stumpar kvar såg golvet ut så här. Inte såååå fint. Efter en stunds ågren och velande om vi skulle köra iväg till Västerås en gång till kom vi fram till att i det hörnet kommer ju faktiskt ett stort skåp att stå sedan.

Vi lappade i med de stumpar vi hade kvar. Snyggt? Inte alls. Men det kommer inte att synas. Faktiskt.

Feedback

Mina lärare kan vara riktigt roliga ibland

Hej Susanne!

God fortsättning på 2008! Tack för ditt slutprov som du jobbat jättefint med. Bra historik där du har med om fattigstugor och att det är en kvinnofråga - till idag. Du skriver bra om integriteten och självbestämmande. Bra om växelvård m.m. Mycket bra om hur omsorg om dementa kan ges med kontinuitetet viktig. Bra om LSS-insatser. Till slut jättebra om att anpassa matsituationen med olika förslag.

Betyg på slutprov: MVG

Slutbetyg: MVG - om det är OK för dig?

Lycka till med fortsatta studier.

MVH Elisabeth

Kärlek

Detta tycker jag så mycket om. Fotot saknar skärpa, men vilken kärlek bilden utstrålar! Lilla dottern A och hennes förvuxna ponny Marco är verkligen ett par som tycker väldigt mycket om varandra. Den gamle mannen fyller 24 år i maj, och tjejen skulle behöva en lite "vassare" häst. Men vi skulle alla bli förkrossade om vi tvingas skiljas från vår grabb. Ibland är livet inte helt lätt....

Arbeta i hemtjänst

Det kan vara på många olika vis, att arbeta i hemtjänst. Vissa mornar kan det vara stressigt.
Andra är lugna och sköna. En del dagar är man ruskigt trött och sitter mest i bilen och gäspar. Vissa dagar är till och med riktigt tråkiga. Det finns dagar när man är så kvittrande glad när man möter de vi ska hjälpa, andra gånger är de så tålamodsprövande att man måste koncentrera sig på att ens andas lugnt.

Men så finns det dagar som bjuder på naturbilder, så sköna och andnupna att lyckokänslorna strömmar genom kroppen, och man tänker att man har haft en sådan tur! Att ha ett jobb där man kan få uppleva januarimorgnar där man får se solen stiga upp ur Mälaren och vattnet glittrar. Det känns mycket lyxigt. Då älskar jag mitt jobb (ännu mer!)

I full galopp

Tjoho! Jag har galopperat idag. För första gången i mitt liv. Det var läskigt, det var kul!

Jag har gett mig sjutton på att jag ska komma igång med ridandet. Vi har en häst som jag pysslar en hel del med men bara från marken. Rider, det gör Amelie. Och eftersom jag faktiskt tycker om hästar, de är vackra och trevliga djur, och eftersom jag tycker att det ser så himla roligt ut när hon och hennes kompisar rider och eftersom jag faktiskt gick på ridskola när jag var barn så ska det väl inte vara omöjligt.

Nu har jag bokat in mig på tre provlektioner och går det här bra så har jag blivit lovat att få hoppa in i en vuxengrupp där de har ridit en termin. Det ska jag väl kunna klara av?

23-åriga dottern Michaela är med på provlektionerna, hon som aldrig ridit förr. Och hon kunde rida lätt. Hon var helt frälst efteråt.

En liten shoppingtur

I julklapp fick jag 500 kronor av mina barn. Ett presentkort på Åhléns. Jag har funderat hit och dit vad jag ville använda summan till; lite kläder i allra största allmänhet? En rejäl och rymlig väska? De har snygga glas på Åhléns, kunde det vara något? Träningskläder kanske? Danielle och jag har ju pratat om att utnyttja lite av de fantastiska löneförmåner vi har (hur mycket gratis träning som helst).

Handväska är något jag bara tycker om att använda i tankarna, men i praktiken hamnar mobiltelefonen, pluskan och bilnycklarna oftast i jackfickorna. Träningskläder.. det tar vi när vi ser att det där verkligen blir av. Glas... var katten ska jag ställa dem? Alla skåp är smockfulla och jag har just kommit på att jag vill ha ett vägghängt vitrinskåp i köket, så det spanar jag efter nu. Både nytt och begagnat (Blocket är bra). Inga glas alltså. Nästan.

Det blev ett par linnen och två skjortor/blusar. Men faktiskt sex stycken duralexglas i miniatyrstorlek. Enkelt, klassiskt och läckert. Att dricka glögg, punsch eller shots i. Eller kanske lite espresso till och med.

De har lovat vinterväder

Jag hoppas att det är sant. Jag hoppas att vi äntligen får lite vit och vacker snö, lite kallt väder och sådär. Jag gillar det! Idag har det varit så skönt ute, det har luktat snö. Ni vet, den där väldigt speciella lukt i luften det blir lite innan det börjar snöa. För visst känner ni den, ni också. För att inte tala om det märkliga, liksom lite rosa, ljus som blir. Jag var ute och drivade runt med jobbarbilen på dagen idag, och hopp ut och in ur den, och varje gång jag klev ur och drog ett andetag och såg det där ljuset blev jag liksom lycklig! Knäpp kan man vara.. eller så kan man vara som jag :oD

Vi väntar fortfarande otåligt på besked om stugan i Sälen, jag ser så mycket fram emot en helg i fjällen! Då ska jag glänsa för man och barn, för i ungefär en eller två dagar kommer jag att vara BÄST!

Sedan kör de nog om mig alliop....

Då är vi en dag in på det nya året. 2008.. jag smakar lite på det ordet, jo - kan nog vänja om mig från "2007", det ligger rätt bra i munnen.

Vad hoppas vi av det nya fräscha året då? Alla har sina drömmar, mål och önskningar. Jag nöjer mig med att önska mig så mycket glädje och förnöjsamheter som möjligt. Jag bryr mig inte om att specificera mig, för jag har lärt mig att inget ändå blir som man tänkt.

Tänker jag efter är det ingen liten sak jag önskar mig, det är Stort att vara glad och nöjd!

Till slut vill jag önska er, som då möjligen läser de här raderna (jo, någon tror jag faktiskt gör det... i alla fall ibland :o) ) ... ehh, var var jag nu efter den där inpassningen... Jo! Jag vill önska er det samma jag önskar mig själv, för jag önskar det bästa som finns!

Nyårslöfte... det struntar jag i! Sådant går ju inte att hålla på med..